Torgets roll som mötesplats för stadens invånare har under historiens gång förblivit oförändrad trots dess föränderliga urbanmorfologi. Torgen har dock med utvecklingen av telekommunikation och sociala medier genomgått förändringar i användning. Mötesplatser behöver inte längre vara fysiska utan kan ske virtuellt. I fall torgens funktion som offentlig mötesplats förblir outnyttjad riskerar samhället att förlora ett permanent utrymme för kulturellt utbyte och sociala interaktioner över samhällsgränser. Följaktligen riskerar de offentliga mötesplatserna att reduceras till ett utrymme för sporadiskt sociala interaktioner och kortare vistelser. För att återfå torgens liv som levande mötesplatser krävs en kritisk undersökning av vilka kvaliteter som attraherar besökare samt vilka faktorer som bidrar till en negativ påverkan. Syftet med detta examensarbete är att analysera vilka kvaliteter som kanförbättra centrala Uppsalas torg genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Examensarbetet utfördes som en fallstudie med studieområdet vilket omfattade två torg i centrala Uppsala; Stora Torget och Gamla Torget. Ämnet är aktuellt på grund av Stora Torgets renovering vilket färdigställdes juni 2023 med återvunna material. Metoderna som genomfördes var två observationsstudier och space syntax-analyser. Observationsstudierna genomfördes med verktygen Jan Gehls kvalitetskriterier och Baukultur kvalitetssystem, två verktyg för att identifiera olika aspekter av torgens kvaliteter. Resultatet visade att Stora Torget erhöll en högre grad av aktiverande kvaliteter än Gamla Torget i både Jan Gehls 12 kvalitetskriterier och Baukultur, samt att det korsades av välintegrerad gångled med hög genhet. Stora Torget uppvisar kvaliteter och funktioner vilket tyder på torgets möjlighet att aktiveras och agera som en mötesplats med levande stadsmiljö. Gamla Torget visar på färre kvaliteter och funktioner samt smärre rumsliga brister vilket kan negativt påverka funktionerna. Trots torgets brister uppvisar platsen en högre grad av platskänsla och skönhet jämfört med Stora Torget på grund av Gamla Torgets historiska estetik och naturnära läge.Framtida utformning av torget bör således åtgärda rumsliga brister med avsikt att skapa en inbjudande miljö för att spegla Gamla Torgets styrkor av platskänsla och positiva sensoriska upplevelser. Stora Torget bör utformas med ytterligare skydd mot regn och andra obehagliga väderförhållanden.

The role of the public square as a meeting ground for its city’s inhabitants throughout history has remained relatively the same despite its changing urban morphology. As a result of this, public squares have with the onset of technological advancements in telecommunications and social media been subject to changes in how people use them. Meeting grounds no longer have to be physical but can also be virtual. If their role as a public meeting ground is negated, society stands to lose a permanent space for the exchange of cultural and social interactions reaching across societal boundaries. Consequently the public meeting grounds risk being reduced to a space for sporadic social interactions and shorter stays. In order to regain the square’s life, a critical examination of which qualities attract visitors as well as what has a negative effect. The purpose of this study is to investigate which qualities can improve central Uppsala’s public squares. This is relevant as Stora Torget finished its renovation in June 2023 by using sustainable building materials. This bachelor’s thesis was made as a case study with a study area of two public squares in central Uppsala; Stora Torget and Gamla Torget. The methods include two observation studies as well as space syntax analyses. The result showed that Stora Torget ranked higher in the square’s qualities in both Jan Gehl’s 12 quality criteria as well as Baukultur. Furthermore, the square and its junctioned streets maintained a high grade of integration and betweenness. Stora Torget features several qualities and activities which points to the possibility of the square being activated with a lively public life. Gamla Torget features fewer qualities and possible activities as well as spatial flaws which risk negatively affecting the activities further. Despites its flaws, Gamla Torget ranked higher in Baukultur’s quality criteria of sense of place and beauty as a result of its historical aesthetics and natural features. Future development of the square should therefore prioritise removing spatial flaws and reflecting Gamla Torget’s strengths; namely its sense of place and positive sensory experiences. Stora Torget is recommended to be designed with further protection from unpleasant weather conditions.