Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning (IF) påvisas i barndomen och kännetecknas av en rad svårigheter och förseningar i flera utvecklingsområden. Anhöriga upplever att de behöver kämpa för att deras anhöriga med IF ska få god och anpassad vård. Personcentrerad vård som ramverk i mötet med personer med IF kan stötta en förändring inom vården och skydda personer med IF från att ta skada. Sjuksköterskan har en betydande roll i mötet för att skapa förtroende och trygghet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio kvalitativa empiriska studier som söktes i databasen PubMed. Analys av artiklar genomfördes med hjälp av dataanalysmetoden enligt Popenoe et al. Huvudresultat: Sjuksköterskor uttryckte att mer information och utbildning, både på arbetsplatsen och inom sjuksköterskeprogrammet, skulle vara fördelaktigt i vården för personer med IF. Personer med IF ansågs vara en mer tidskrävande och komplicerad patientgrupp och sjuksköterskor upplevde att tidsbristen påverkade mötet negativt. Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför kommunikationen med personer med IF på grund av okunskap gällande IF och alternativ och kompletterande kommunikation som teckenspråk och bilder. Slutsats: Brist på utbildning, erfarenhet, tidsbegränsning och underbemanning påverkade mötet mellan sjuksköterskan och personen med IF negativt och bidrog till en sämre vård och upplevelse. Sjuksköterskan bör erbjuda en god personcentrerad- och likvärdig vård för alla människor. Att ta del av sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med IF i olika vårdsammanhang kan leda till en ökad förståelse för vad sjuksköterskor upplever och behöver i mötet.

Background: Intellectual disability (ID) is detected in early childhood and is identified through a range of developmental delays and difficulties. Family members of a person with ID experience struggles to obtain adequate and adapted care for their family member. Person-centred care as a framework for the encounter with the person with ID can support a change regarding care and protect the person with ID from harm. Nurses play a vital role regarding the encounter in the sense of creating trust and security. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences when encountering people with intellectual disabilities. Method: This literature review was based on ten qualitative empiric studies identified through the medical database PubMed. The articles were analysed based on Popenoe et al.’s data analysis method. Findings: Nurses expressed that additional information and education regarding ID, both at the workplace and in the nursing education programs, would improve the care of people with ID. People with ID were seen as a more time-consuming and complex population and the nurses felt that time constraints affected the encounter in a negative way. Nurses experienced uncertainty regarding communicating with people with ID based on lack of knowledge about ID and alternative and complementary communication, like sign-language and pictures. Conclusion: Lack of education, experience, time restriction and being short-stafffed negatively affected the encounter between the nurse and the person with ID and contributed to a poor nurse experience and care. The nurse should offer adequate person-centred and equal care for all people. Gaining insight into nurses’ experiences of encountering people with ID in various health-care settings can lead to a better understanding of nurses’ perceptions and needs in such encounters.