Bakgrund: Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) globalt var ett växande problem som i Sverige klassificeras som en allmänfarlig sjukdom. MRSA kan orsaka infektioner i olika delar av kroppen och kan även finnas utan att uppvisa symtom. Spridningen sker via kontaktsmitta. För att hindra spridning av MRSA är de basala hygienrutinerna en nödvändighet. Syfte: Att beskriva personer som var bärare av MRSA och deras upplevelse av hälso- och sjukvårdens bemötande. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar från Pubmed och Cinahl som granskats och kvalitetsbedömts. Huvudresultat: Känslor gällande att bli diagnostiserad med MRSA varierade. Majoriteten upplevde stor känslomässig påverkan på livet medan andra inte alls påverkades av diagnosen. Flertalet upplevde att de fanns kunskapsbrist inom hälso- och sjukvården och att personalen hade mer oprofessionellt förhållningssätt mot MRSA bärande vilket påverkade bemötandet negativt. Personerna upplevde att de fick bristfällig information ifrån sjukvårdpersonalen. Alla ansåg inte att vården var bristfällig, en del upplevde vården professionell och hjälpsam. Många personer upplevde känslor som frustration, ensamhet, rädsla och traumatiska känslor under isoleringen, andra tyckte att isoleringen var positiv. Slutsats: Vårdpersonalens otillräckliga kunskap ledde till bemötande som upplevdes oprofessionellt vilket gjorde att vårdkvaliteten påverkades negativt och MRSA bärarna upplevde stigmatisering. Det är betydelsefullt att vårdpersonal ges möjlighet till att få kunskap och kompetensutveckling. Detta för att de ska ge MRSA bärarna tillräckligt med stöd och kunskap om MRSA, dess smittvägar och basala hygienrutiner för att skapa trygghet.

Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) was globally a growing problem and is classified in Sweden as a public health threat. MRSA could cause infections in various parts of the body and can also show symptoms free of symptoms. The transmission occurs via contact. To prevent the spread of MRSA, basic hygiene routines are necessary. Aim: To describe the experiences of individuals who was carrying MRSA and their experiences with the healthcare system’s response. Method: The study was a descriptive literature review based on 10 scientific articles from Pubmed and Cinahl that have been reviewed and quality assessed. Main results: Feelings about being diagnosed with MRSA varied. The majority reported a significant emotional impact on their lives, while others were not affected by the diagnosis at all. Many felt there was a lack of knowledge within the healthcare system and that staff had a more unprofessional attitude towards MRSA carriers, which negatively affected their treatment. The individuals felt they received inadequate information from healthcare personnel. Not everyone felt that the care was lacking; some found the care to be professional and helpful. Many experienced feelings of frustration, loneliness, fear, and trauma during isolation, while others viewed the isolation as a positive experience. Conclusion: The healthcare staff's inadequate knowledge led to responses that were perceived as unprofessional, negatively impacting the quality of care and causing MRSA carriers to feel stigmatized. It is essential that healthcare personnel are given the opportunity for knowledge and skills development. This is necessary for them to provide MRSA carriers with adequate support and information about MRSA, its transmission routes, and basic hygiene practices to foster a sense of safety.