The main purpose of this thesis was to study the circumstances under whichanchoring biases occur for estimation of age, weight and height. Paper Iinvestigated accuracy and biases in age estimates made by salespersons withexperience in age estimation, compared to a control group without any similarexperience. The accuracy in age estimates of young target persons (15-24 yearsold) made by salespersons was higher than that of control persons. Moreover,the salespersons demonstrated less overestimation of the age of youngertarget persons, and whereas the control group own-anchored in their ageestimates, the salespersons did not. Paper II and IV investigated genderdifferences in the tendency to own-anchor in within- and cross-genderestimates of age, weight and height. Both papers found that women ownanchorspontaneously both within and across gender, whereas men for themost part own-anchor only in their estimates of other men. Paper IV alsoinvestigated the possibility to increase own-anchoring by priming theparticipants’ use of their own characteristics in their estimation of age, weightand height. Elaborated similarity priming (asking the participants to statetheir estimates in relation to their own characteristics) did influence theestimates, by increasing the participants’ tendency to own-anchor. Paper IIIaimed to investigate whether standard anchoring effects (i.e., assimilationtowards explicit, experimenter-provided comparison values) occur forestimations of age and quantities – estimations based on visual stimuli andmade with a higher degree of certainty as compared to the judgmentstraditionally used in the standard anchoring paradigm. Anchor effects werefound for both age estimations and quantity estimations, and were notaffected by neither cognitive load nor source credibility.

Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka under vilkaomständigheter som förankringsbias uppstår vid skattningar av ålder, viktoch längd. Artikel I undersökte korrekthet och bias i åldersbedömningargjorda av butikspersonal med erfarenhet av åldersbedömning, jämfört meden kontrollgrupp utan motsvarande erfarenhet. Butikspersonalen uppvisadehögre korrekthet vid åldersskattningar av unga personer (15-24 år) änpersonerna i kontrollgruppen gjorde. Butikspersonalen uppvisade ocksålägre grad av överskattning av yngre personers ålder, och medankontrollgruppen egenförankrade sina skattningar i sin egen ålder, så gjordeinte butikspersonalen det. Artikel II och IV undersökte könsskillnader ibenägenheten att egenförankra vid skattningar av ålder, vikt och längd inomrespektiveöver könsgränserna. Båda artiklarna fann att kvinnoregenförankrar naturligt både inom och mellan könsgränserna, medan män tillövervägande del endast egenförankrar i sina skattningar av andra män.Artikel IV undersökte dessutom möjligheten att öka egenförankringen genomatt primea deltagarnas användning av sina egna egenskaper i bedömningarav ålder, vikt och längd. Elaborerad likhetspriming (där deltagarna ombadsatt göra sina bedömningar i relation till sina egna egenskaper) påverkadeskattningarna genom att öka deltagarnas tendens till egenförankring. ArtikelIII syftade till att undersöka huruvida även klassiska förankringseffekter(d.v.s. assimilation gentemot explicita jämförelsevärden) uppstår förbedömningar av ålder och kvantiteter – bedömningar baserade på visuelltstöd och gjorda med en högre grad av säkerhet jämfört med de bedömningarsom vanligen används inom standardparadigmet. Förankringseffekteruppvisades för bedömningar av både ålder och kvantiteter, och påverkadesinte av manipulationer gällande kognitiv belastning och trovärdighet hosursprunget till jämförelsevärdet.