Denna studie undersöker förskollärares strategier och förhållningssätt under inskolningsprocessen, med fokus på hur de främjar barns anknytning och anpassning till förskolemiljön. Studien utgår från två teoretiska ramverk: Bowlbys anknytningsteori och Vygotskijs sociokulturella teori, vilka ger en fördjupad förståelse för relationernas betydelse samt hur stöd och vägledning kan anpassas efter barnets individuella behov. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika geografiska områden och förskolor i Sverige, vilket säkerställde en bredd i urvalet och gav en nyanserad bild av arbetssättet.

Resultaten visar att förskollärare använder en rad strategier för att skapa trygghet och bygga relationer, exempelvis genom att anpassa inskolningen efter barnets unika behov, använda lek och material som trygghetspunkter samt skapa goda relationer till vårdnadshavarna. Genom att vara närvarande, lyhörda och lekfulla kan förskollärarna stärka barnets tillit och bidra till en positiv upplevelse av förskolan som en trygg och inspirerande plats. Vidare framkom vikten av en mjuk start med kortare dagar och en gradvis introduktion, för att underlätta barnets anpassning och minimera stress. Studien belyser även betydelsen av vårdnadshavarnas roll i inskolningen och deras samarbete med förskollärarna, vilket framstår som en central faktor för att skapa trygghet hos barnet. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning och bidrar med ny empiri kring hur anknytning och inkludering kan stödjas i praktiken.

This study examines preschool teachers’ strategies and approaches during the introduction process, focusing on how they promote children’s attachment and adaptation to the preschool environment. The study is based on two theoretical frameworks: Bowlby’s attachment theory and Vygotsky’s sociocultural theory, which provide a deeper understanding of the importance of relationships and how support and guidance can be tailored to meet each child’s individual needs. Data were collected through semi-structured interviews with six preschool teachers from different geographical areas and preschools in Sweden, ensuring a diverse sample and offering a nuanced view of their practices.

The results reveal that preschool teachers employ a variety of strategies to create a sense of security and build relationships, such as adapting the introduction process to the child’s unique needs, using play and materials as sources of comfort, and establishing strong relationships with parents. By being present, responsive, and playful, preschool teachers can foster children’s trust and contribute to a positive perception of preschool as a safe and inspiring place. Furthermore, the importance of a gentle start with shorter days and a gradual introduction emerged as crucial for easing the child’s adjustment and minimizing stress. The study also highlights the significant role of parents in the introduction process and their collaboration with preschool teachers, which is identified as a key factor in creating a sense of security for the child. The findings align with previous research and provide new empirical insights into how attachment and inclusion can be supported in practice.