Studien belyser bristen på kunskap om hur legitimerade förskollärare ser på användningen av digitala verktyg i förskolan. För att öka förståelsen för förskollärarnas uppfattningar, erfarenheter och perspektiv genomfördes en enkätundersökning med 83 förskollärare från 23 olika förskolor. Studien undersöker hur förskollärare ser på potentialen och utmaningarna med digitala verktyg, vilka verktyg de använder och på vilket sätt, samt vilka faktorer som påverkar användningen. Albert Banduras teori om self-efficacy använts som teoretiskt ramverk.

Resultatet visar att användningen av digitala verktyg varierar, men att majoriteten av förskollärarna använder dem regelbundet i verksamheten. Förskollärarna ser både potential, exempelvis möjligheten att skapa en mer inkluderande undervisning, och utmaningar med digitala verktyg, som risken att de används som "barnvakt". Studien visar även att förskollärarnas self-efficacy spelar en viktig roll för hur de använder digitala verktyg och att kollegialt lärande och stöd stärker deras self-efficacy. Sammanfattningsvis visar studien att digitala verktyg har potential att bidra till förskolans undervisning, men att det är viktigt att användningen sker med ett tydligt pedagogiskt syfte.