Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av och åsikter om att vara öppen respektive privat om sin personliga livsåskådning med sina elever. För att göra detta har intervjuer genomförts med fyra religionslärare som är verksamma på högstadieskolor i Mellansverige. Resultaten analyseras utifrån begreppen Lära in, Lära om och Lära från, där lära om kopplas till objektivitetskravet och lära från även innefattar interkulturell religionsdidaktik. Analys görs även utifrån lärarnas förståelse av och medvetenhet om deras roll som förebild och överordnad över eleverna, utsagorna kopplas till och analyseras utifrån relationskompetens.

Intervjuerna visar att lärarna har olika åsikter om huruvida lärare bör eller inte bör vara öppen med sin livsåskådning och de har varierande motiveringar för detta, men objektivitetskravet är en återkommande aspekt. Deras förhållningssätt tyder på att lära från och interkulturell religionsdidaktik var det mest förekommande arbetssättet men även tankar om lära in och lära om förekom. Bland samtliga lärare fanns en medvetenhet och förståelse för deras yrkesroll och den makt de besitter som lärare och förebild. Resultaten visar även att lärarna i varierande grad och genom olika förhållningssätt är relationskompetenta.