Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) inom förskolan. I bakgrunden beskrivs olika former av AKK samt förskollärares förhållningssätt med AKK i undervisningen. Den tidigare forskningen lyfter barns kommunikativa utveckling sett från den specialpedagogiska synvinkeln. Forskningen visar både fördelar och nackdelar med AKK i förskolan där fördelarna är den kommunikativa utvecklingen och en gemensam förståelse i kommunikationen, nackdelarna däremot handlar om förskollärarnas förutsättningar för arbetet med AKK. Studien utgörs av en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer och gåturer i förskolans lärmiljö som metoder där det undersöks hur nio förskollärare förhåller sig till AKK och beskriver sitt arbetet med detta. Analysen av resultatet utgår ifrån ett didaktiskt perspektiv med relevanta centrala begrepp där den didaktiska triangeln med frågorna hur, när, och varför förskollärare använder AKK som kommunikativt verktyg i förskolan synliggörs. Resultatet av studien visar att förskollärarna använder sig utav olika former av AKK i undervisningen och utbildningen på förskolan. Viss skillnad mellan yngrebarnsavdelning och äldrebarnsavdelning synliggörs utifrån förskollärarnas resonemang om deras användade av AKK samt vilka material som används. Gemensamt hos förskollärarna är att de uttrycker AKK som betydelsefullt för alla barn, men mer nödvändigt för en del. Erfarenheterna och kunskaperna gällande AKK varierar och det kollegiala lärandet anses ha en avgörande roll. Hos förskollärarna finns det ett specifikt verktyg som de använder sig utav dagligen utifrån arbetet med AKK vilket är nyckelringen, men dess utseende varierar hos de olika förskolorna.