Syftet med denna studie är att utforska hur förskollärare resonerar kring att arbeta i en skärmfri lärmiljö samt hur digitala verktyg kan integreras i eventuella skärmfria förskolor. Metoden i den här studien är kvalitativ metod och den används genom strukturerade intervjuer. Empirin analyserades genom en tematisk analys. Studien baseras på teorin didaktisk design.

Resultatet visar att en eventuell skärmfri förskola skulle innebära att det inte finns digitala verktyg på förskolan samt att man kan se de digitala verktygen som ett komplement till den ordinarie undervisningen. I resultatet så menar förskollärare på att barnet får bättre hälsa och att barnet kan lära sig utan skärm i eventuell skärmfri förskola. Resultatet visar även att de digitala verktygen som kan användas fast förskolan är skärmfri Bee-Bot och Green Screen och man kan använda ljudet som ett komplement när barnen leker eller ska vila. Till sist så framkommer det att söka information åt barnen kan man även göra i en eventuell skärmfri förskola.

Slutsatsen från studien är att en helt skärmfri förskola inte nödvändigtvis gynnar barnens utveckling och lärande. Användningen av digitala verktyg tenderar att skapa en mer lärarstyrd miljö, vilket kan begränsa barnens möjligheter att exempelvis självständigt lära sig språk.