Den 1 november 2010 avskaffade Alliansregeringen revisionsplikten för mindre aktiebolag och vissa handelsbolag i syfte att minska företagens administrativa börda och stärka deras konkurrenskraft. Reformen skulle leda till ökad tillväxt och sysselsättning.

En studie av Dong m fl. (2023) rapporterar dock att frivillig revision lett till ökat skatteundandragande, där företag som väljer att revidera frivilligt minskar sina skatteinbetalningar med i genomsnitt 15 000 kronor per år jämfört med de som omfattas av obligatorisk revision. Dong m fl. (2023) förklarar resultatet med att möjligheten att välja bort revision har ökat revisorernas benägenhet att tolerera skatteupplägg och minskat deras benägenhet att rapportera oegentligheter.

I denna rapport granskas och replikeras analysen från Dong m fl. (2023) för att säkerställa att deras metod fångar de verkliga reformeffekterna. Rapporten identifierar flera metodologiska problem, särskilt att två av de tre använda måtten på skatteundandragande påverkas av förändringar i företagens tillgångar snarare än av faktiskt skatteundandragande. För att testa detta genomfördes placebotester med fiktiva reformdatum. Dessa tester visade att samma "reformeffekter" kunde observeras även när ingen verklig reform hade skett, vilket ifrågasätter de slutsatser som Dong m fl. (2023) drar.

Genom en alternativ metodik finner denna studie att företag som frivilligt väljer revision snarare ökar sina skatteinbetalningar än minskar dem. Resultaten visar att skatteinbetalningarna ökat med i genomsnitt 2 100 kronor per företag (när den effektiva skattesatsen används som mått på skatteundandragande), och att dessa företag även uppvisar högre vinster än de som fortsatt omfattas av revisionsplikt.

Att de frivilligt reviderade företagen ökar sin effektiva skattesats beror på att såväl skatteinbetalningarna som vinsterna ökar mer för de frivilligt reviderade företagen än de obligatoriskt reviderade efter reformens genomförande, och att ökningen i skatteinbetalningarna är något högre än ökningen i vinsterna. Att frivilligt reviderade företag ökar sina vinster mer än de obligatoriskt reviderade är dels en följd av selektion där det är framgångsrika företag med tillväxtambitioner som väljer att revideras även om man inte måste, dels en följd av att frivilligt reviderade företag får en något lägre kostnad för kapital än sina obligatoriskt reviderade konkurrenter.

Rapportens slutsats är att det inte finns något vetenskapligt stöd för att frivillig revision har lett till ökat skatteundandragande. Istället har reformen haft en positiv tillväxteffekt, vilket borde beaktas i framtida policybeslut. Baserat på resultaten finns goda argument för att fler företag bör få välja bort revision, i linje med Schweiz och andra EU-länder.