A substantial share of energy efficiency (EE) potential remains unrealized due to persistent barriers, especially among Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Energy Efficiency Networks (EENs), as policy instruments, support SMEs through audits and knowledge exchange. Compared to standalone audits, EENs can double the implementation rate of Energy Efficiency Measures (EEMs), particularly in support processes. However, these programs often follow a technology-driven approach and need to evolve toward management- and knowledge-driven approaches.

This thesis aims to advance the understanding of EE, energy management, and EENs beyond a purely technical focus. A qualitative multiple case study approach was applied, using interviews, questionnaires, observations, document analysis, and secondary data.

The findings indicate that EENs can address certain barriers, such as the “lack of technical experts,” but they often fall short in tackling organizational and knowledgerelated barriers. SMEs typically display low maturity in energy management. Notably, knowledge appears more dominant as a barrier than as a driver, especially the “lack of internal competence,” which signals a weakness in the current network structure adopted in Sweden and other countries, which advocates for advancing how EEis understood and applied.

The first key contribution introduces Lean-based EENs as a more advanced model. Integrating Lean principles enhanced both efficiency and effectiveness. Participants developed the capacity to improve production and support processes independently, with a positive correlation found between EE gains and knowledge creation phases (externalization, combination, internalization, socialization) to transform explicit knowledge into tacit knowledge, where tacit knowledge is expected to generate competitive advantage and sustain the impact of Lean programs, which is usually overlooked. However, no firm reached the socialization phase.

The second advancement brings the lens of social construction in understanding EE, energy management, and multiple energy benefits (MEBs). However, MEBs are rarely treated as social constructions and have been excluded from current EE culture frameworks. This research demonstrates that both EEMs and MEBs operate within shared cultural levels at macro, meso, and micro levels, and examines how regional policy shapes the perception of MEBs across six European Union regions. A key insight is that the most valued benefit across participants was “improved understanding of the company’s energy use.” Despite the presence of supportive policies in all regions, there appears to be a tendency to prioritize certain types of benefits over others.

Finally, this thesis suggests advancing the approach to policy evaluation that integrates technology-, management-, and knowledge-driven perspectives.

En betydande del av energieffektiviseringspotentialen hos små och medelstora företag(SMF) förblir outnyttjad på grund av formella hinder och förlegade traditioner. Energieffektiviseringsnätverk (EEN) kan användas som politiska styrmedel för att stödja SMF genom energikartläggningar och kunskapsutbyte. Jämfört med enskilda kartläggningar kan EEN fördubbla genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder (EEÅ), särskilt i stödprocesser. Befintliga program är dock ofta teknikdrivna och behöver utvecklas mot lednings- och kunskapsdrivna angreppssätt.

Syftet med denna avhandling är att utveckla förståelsen för energieffektivisering, energiledning och EEN bortom ett rent tekniskt perspektiv. En kvalitativ metod baserad på multipla fallstudier har använts, där såväl intervjuer, enkäter, observationer, dokumentanalys, som sekundärdata ingår.

Resultaten visar att EEN kan minska vissa hinder, såsom bristen på teknisk kompetens, men har begränsad effekt på organisatoriska och kunskapsrelaterade hinder. SMF har ofta låg mognadsgrad i energiledning. Kunskap framträder mer som ett hinder än en drivkraft, och särskilt bristen på intern kompetens pekar på svagheter i den nuvarande nätverksstrukturen i Sverige och andra länder.

Avhandlingens första bidrag introducerar Lean-baserade EEN som en mer avancerad modell. Genom att integrera Lean-principer stärks både effektiviteten och förbättringsförmågan i produktion och stödprocesser. En positiv koppling upptäcktes mellan förbättrad energieffektivitet och nya kunskaper om externalisering, kombination, internalisering och socialisering, där särskilt tyst kunskap förväntas bidra tilllångsiktiga konkurrensfördelar. Inget av de studerade företagen nådde dock socialiseringsfasen.

Det andra bidraget belyser energifrågor ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, inklusive multipla energirelaterade nyttor (MEB). Studien visar att både EEÅ och MEB påverkas av kulturella nivåer (makro, meso, mikro) och att regional politik påverkar hur dessa nyttor uppfattas. Den mest värderade nyttan var en ökad förståelse för företagets energianvändning.

Avslutningsvis föreslås en mer integrerad modell för policyutvärdering som kombinerarteknik-, lednings- och kunskapsdrivna perspektiv.