Tjejer som idrottar har en tendens att sluta när de kommer upp i yngre tonåren. Detta kan bero på olika faktorer. Några stannar dock kvar inom idrotten, till och med inom en idrott i vilken de är i minoritet som tjejer. Vad är det som gör att vissa tjejer fortsätter att spela ishockey?

   Syftet med studien är att med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) förklara vilka faktorer kvinnor mellan 18–25 år uttryckte som motiverande för att få dem att fortsätta spela ishockey som tonåringar. Med hjälp av teorin utrönandes fyra frågeställningar, 1. Hur påverkades känslan av samhörighet tjejers motivation till att fortsätta spela ishockey i tonåren? 2. Hur påverkades känslan av autonomi tjejers motivation till att fortsätta spela ishockey i tonåren? 3. Hur påverkades känslan av kompetens tjejers motivation till att fortsätta spela ishockey i tonåren? 4. Hur påverkades tjejerna av att vara i könsmässig numerär minoritet i ishockeyföreningar deras motivation till att fortsätta spela ishockey?

Studien är en semistrukturerad intervjustudie där materialet analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analys. Sex respondenter intervjuades om upplevelser inom ishockeyn under deras tidiga tonår.

  Intervjustudien visar att tjejerna ser samhörighet som en viktigt faktor till fortsatt idrottande i tonåren. Autonomi var också viktigt, men den faktor som bidrog minst till fortsatt idrottande var kompetens. Alla tjejer har spelat med enbart killar som unga, innan de började spela med bara tjejer och de ser alla positivt på att ha spelat med killar som unga.

   Slutsatsen är att kvinnorna minns faktorerna samhörighet, autonomi och kompetens som olika viktiga, men de minns samhörigheten som den största faktorn till fortsatt idrottande. Empirin bekräftas av självbestämmandeteorin som säger att dessa psykologiska grundläggande behoven är viktiga för fortsatt idrottande.

Nyckelord: sport, drivkraft, reglering, genus