I takt med klimatförändringarna har värmeböljor blivit allt vanligare, vilket medför ökade problem med övertemperaturer i byggnader. Detta påverkar inte bara inomhuskomforten negativt, utan har även visat sig bidra till ökad dödlighet. Parallellt skärps regelverken för energihushållning, vilket innebär att byggnaders behov av aktiv kylning behöver begränsas. Traditionellt har byggsektorn i Norden fokuserat på att energieffektivisera byggnader för att minska transmissionsförluster och säkerställa god termisk komfort i det kalla klimatet, men under sommaren kan inverkan vara kontraproduktiv med ökade kylbehov som resultat.

Arbetet syftar till att undersöka passiva åtgärder för att hantera övertemperaturer i befintliga flerbostadshus under sommarhalvåret. Studien baseras på en fallstudie av ett äldre flerbostadshus på Sicksackvägen 25 i Gävle, där en befintlig byggnadsmodell i energisimuleringsprogrammet IDA-ICE kalibreras mot uppmätta inomhustemperaturer under ett referensår. Effekten av passiva åtgärder på inomhustemperaturer under sommarhalvåret analyseras med hjälp av projicerade klimatdata för Gävle år 2050. Analysen sker med särskild beaktning av lägenheters placering i höjdläge och väderstreck.

Resultaten indikerar att den successivt ökande utetemperaturen leder till varmare inomhustemperaturer över tid. År 2019 överskred den uppmätta inomhustemperaturen för lägenheterna i referensbyggnaden i stor utsträckning 26°C, utan åtgärder. Genom applicering av de passiva åtgärderna solavskärmning i form av markisolette, samt sänkt g-värde för sig medför att antalet gradtimmar över 26°C är inom riktlinjen maximalt 800 gradtimmar per år. Prognoserna visar att denna trend kommer att fortsätta och enligt simuleringsresultaten för 2050 års klimat beräknas kombinationen av båda åtgärder vara fullgod för sänkning av inomhustemperaturer i 2 av 4 lägenheter. I det framtida klimatet beräknas medeltemperaturen för samtliga lägenheter öka med cirka 1,5°C, samt en ökning med cirka 5°C för de varmaste perioderna. De högsta simulerade temperaturerna i lägenheterna beräknas vara närmare 34°C, vilket inte är hållbart för de boende.

Byggnadsändringar påvisade att applicering av solavskärmning i form av markisolette samt sänkt g-värde för samtliga fönster hade en likvärdig effekt i att sänka inomhustemperaturen, men att en sänkning av g-värdet bedöms vara något mer effektiv.

In line with climate change, heat waves have become increasingly common, leading to increased problems with overheating in buildings. This does not only affect the indoor thermal comfort negatively but has also been shown to contribute to increased mortality. In parallel, regulations for energy-usage in buildings have become stricter which means the usage of active cooling needs to be limited. 

Traditionally, the Nordic building industry has focused on energy efficiency to combat thermal heat loss and ensure thermal comfort during the winter period. In summer this can become problematic as the need for cooling is increased.

This thesis aims to investigate so called passive cooling strategies to manage overheating in existing residential buildings during summer. The study is based on an existing building in Gävle, Sweden, where an existing energy model in the program IDA-ICE is calibrated and validated for the summer climate. The effect of the passive cooling strategies of solar shading and SHGC (Solar Heat Gain Coefficient) of the windows are analyzed with existing climate and a projected climate for the year 2050 in Gävle with a simulation of the energy model. The analysis is carried out with special consideration of the apartment’s location in terms of altitude and direction.

The results indicate that the gradually increasing outdoor temperature leads to warmer indoor temperatures over time. In 2019, the measured indoor temperature for the apartments in the reference building largely exceeded 26°C, without measures. By applying passive measures solar shading in the form of roof insulation, as well as a reduced g-value, the number of degree hours above 26°C is within the guideline of a maximum of 800-degree hours per year. The forecasts show that this trend will continue and according to the simulation results for the 2050 climate, the combination of both measures is estimated to be sufficient to reduce indoor temperatures for 2 of 4 apartments. In the future climate, the highest temperatures in the apartments are estimated to be closer to 34°C, which is not sustainable for the residents.

Building modifications demonstrated that the application of solar shading in the form of markisolette and a reduced g-value (SHGC) for all windows had the same effect in lowering the indoor temperature, but that a reduction in the g-value (SHGC) is considered to be slightly more effective.