Studien tar sin utgångspunkt i den snabba digitala utvecklingen i samhället och den ökade tillgängligheten till generativ artificiell intelligens (AI), särskilt genom verktyg som ChatGPT. Syftet är att fördjupa förståelsen för hur gymnasieelever förhåller sig till AI, vilka sociala faktorer som påverkar deras användning, och vilka konsekvenser de själva uppfattar att användningen innebär.

     Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med tio gymnasieelever från fem olika skolor i Sverige. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006), och tolkningen har förankrats i symbolisk interaktionism och kritisk teori.

     Resultaten visar att informanterna i studien förhåller sig positivt till AI med anledning av att det anses utgöra ett effektivt och lättillgängligt stöd i studierna. Men samtidigt uttrycker de en medvetenhet om teknikens bekvämlighet och dess potentiella negativa konsekvenser. Flera respondenter ger uttryck för ett instrumentellt förhållningssätt till lärande, där AI främst används som ett hjälpmedel för att hantera skoluppgifter snarare än för att fördjupa kunskap. Eleverna efterfrågar tydliga riktlinjer för AI-användning i skolan, men betonar samtidigt vikten av att själva få välja hur tekniken används som individuellt stöd. Resultaten understryker behovet av en öppen och inkluderande dialog om AI:s roll i gymnasieskolan, i syfte att främja kritiskt tänkande och en långsiktigt hållbar användning av tekniken i pedagogiska sammanhang.