Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av resultatmanipulering bland svenska börsnoterade företag i förhållande till coronapandemin. Vid kristider, såsom coronapandemin, upplever många företag en ökad finansiell stress, vilket förstärker incitamenten till resultatmanipulering. Tidigare forskning visar varierande resultat och fokuserar huvudsakligen på pandemins första år. Den här studien syftar därför till att bidra med nya insikter utifrån en specifik institutionell kontext, den svenska marknaden, med analys av resultatmanipulering före, under och efter pandemin.

Metod: Studien använder en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats med en kunskapssyn ur positivismen. Den modifierade Jones-modellen används för att detektera resultatmanipulering via diskretionära periodiseringar. Statistiska tester som regressionsanalys och t-tester tillämpas i syfte att besvara studiens hypoteser. Datamaterial inhämtas från databasen Retriever och analyseras i statistikprogrammet minitab. 

Resultat och slutsats: Studien finner att coronapandemin har en signifikant påverkan på förekomsten av resultatmanipulering via diskretionära periodiseringar bland svenska börsnoterade företag. Resultatmanipuleringen ökade under pandemin och företagen manipulerade i syfte att sänka det redovisade resultatet. Studien finner även att förekomsten av resultatmanipulering via diskretionära periodiseringar minskade efter pandemins slut. 

Studiens bidrag: Studien bidrar med aktuell empirisk evidens om hur resultatmanipulering påverkas under exogena chocker som coronapandemin, inom en svensk kontext. Genom att inkludera tre tidsperioder erbjuder studien en mer omfattande bild av de förändringar som sker i företags finansiella beteenden över tid, i jämförelse med tidigare forskning inom ämnet. 

Förslag till framtida forskning: Vid framtida forskning, vore det aktuellt att inkludera resultatmanipulering via verkliga aktiviteter för att få en uppfattning av de totala aktiviteterna kopplat till resultatmanipulering. En fördjupad analys om specifika branscher är relevant för att förstå skillnader i finansiella beteenden inom olika branscher under krisen. Det vore även intressant att undersöka hur företagsstorlek och andra bakomliggande faktorer påverkar val kopplat till resultatmanipulering.

Purpose: The purpose of this study is to examine the occurrence of earnings management among Swedish publicly listed companies in relation to the covid-19 pandemic. During times of crisis, such as the covid-19 pandemic, many companies experience increased financial pressure, which strengthens the incentives for earnings management. Previous research presents mixed findings and primarily focuses on the first year of the pandemic. This study therefore aims to contribute new insights within a specific institutional context, the Swedish market, by analyzing earnings management before, during and after the pandemic. 

Method: The study adopts a quantitative method based on a deductive approach and a positivist epistemology. The modified Jones model is used to detect earnings management through discretionary accruals. Statistical tests, including regression analysis and t-tests, are applied to address the study’s hypotheses. Data is collected from the Retriever database and analyzed using the statistical software Minitab. 

Result and conclusion: The study finds that the covid-19 pandemic has a significant impact on the occurrence of earnings management through discretionary accruals among Swedish publicly listed companies. Earnings management increased during the pandemic, and firms manipulated earnings in order to decrease reported profits. The study also finds that the occurrence of earnings management through discretionary accruals decreased after the end of the pandemic. 

Contribution of the study: The study provides current empirical evidence on how earnings management is affected during exogenous shocks such as the covid-19 pandemic, within a Swedish context. By including three time periods, the study offers a more comprehensive view of changes in corporate financial behavior over time, in comparison with previous studies within the subject. 

Suggestions for future research: In future research, it would be appropriate to include earnings management through real activities to gain a more complete understanding of the extent of such practices. A more in-depth analysis of specific industries is relevant for understanding differences in financial behavior across sectors during the crisis. It would also be interesting to examine how firm size and other underlying factors influence choices related to earnings management.