Lagerhantering är processen genom vilken en lagerverksamhet organiseras, styrs och optimeras. Det innebär komplexa avvägningar där lösningar måste anpassas efter verksamhetens specifika förutsättningar och behov, vilka påverkas av såväl interna som externa faktorer.

Sverige var ett av de första länderna i världen att erhålla tillstånd för ett slutförvar av radioaktivt avfall, en process med höga krav på säkerhet och tillförlitlighet i samtliga stödjande funktioner. Inom denna kontext är reservdels- och underhållslager av särskild vikt. Till skillnad från traditionella lager syftar dessa till att säkerställa tillgänglighet och driftsäkerhet. Trots detta finns begränsad forskning kring hur sådana lager bör utformas och hanteras, särskilt med hänsyn till Sveriges tidiga inträde inom området. Detta understryker behovet av vidare studier om lagerhantering i säkerhetskritiska verksamheter.

Syftet är att analysera ett reservdels- och underhållslager som används mot slutförvaret av radioaktivt avfall, samt föreslå förbättringsåtgärder för en effektivare lagerhantering.

För att besvara syftet har en fallstudie, hos två geografiskt åtskilda kärntekniska verksamheter tillämpats som forskningsstrategi, med ett abduktivt angreppssätt. Datainsamlingen utgörs av intervjuer och observationer, medan litteraturstudien legat till grund för både faktainsamling och den teoretiska referensramen.

Fall 1:s lagerhantering präglas av flera utmaningar, särskilt kopplade till inlagring, lagring och plockning. Brist på överblick, otydlig ansvarsfördelning och avsaknad av dokumenterade rutiner skapar osäkerhet i det dagliga arbetet. Därtill är underhållssystemet inte integrerat i lagerverksamheten, vilket försvårar systematik och effektivitet.

För att effektivisera lagerhanteringen föreslås flera förbättringsåtgärder. Dessa omfattar en inledande sortering av lagret, följt av en strukturerings- och klassificeringsfas där artiklar tilldelas fasta lagringsplatser. Vidare föreslås utarbetandet av rutiner för ankomstkontroll samt ett tydligt ramverk för hur underhållssystemet ska tillämpas för lagerändamål. Avslutningsvis lyfts ett potentiellt samarbete med Fall 2, med syftet att främja kostnadseffektivitet samtidigt som säkerhet och tillgänglighet fortsatt prioriteras.

Warehouse management is the process by which a warehouse operation is organized, controlled and optimized. It involves complex trade-offs where solutions must be adapted to the specific conditions and needs of the operation, which are influenced by both internal and external factors. 

Sweden was one of the first countries in the world to obtain a permit for a final repository of radioactive waste, a process with high demands on safety and reliability in all supporting functions. Within this context, spare parts and maintenance warehouses are of particular importance. Unlike traditional warehouses, these aim to ensure availability and operational reliability. Despite this, there is limited research on how such warehouses should be designed and managed, especially considering Sweden's early entry into the field. This underlines the need for further studies on warehouse management in safety-critical operations. 

The aim is to analyze a spare parts and maintenance warehouse used for the final repository of radioactive waste, and to propose improvement measures for more efficient warehouse management. 

To answer the purpose, a case study at two geographically separated nuclear operations has been applied as a research strategy, with an abductive approach. Data collection consists of interviews and observations, while the literature study has been the basis for both fact collection and the theoretical frame of reference. 

Case 1's warehouse management is characterized by several challenges, particularly related to receiving, storage and picking. Poor overview, unclear division of responsibilities and lack of documented routines create uncertainty in daily work. In addition, the maintenance system is not integrated into the warehouse operations, which makes systematicity and efficiency difficult. 

Several improvement measures are proposed to make warehouse management more efficient. These include an initial sorting of the warehouse, followed by a structuring and classification phase where items are assigned to fixed storage locations. Furthermore, the development of routines for arrival control and a clear framework for how the maintenance system should be applied for warehouse purposes is proposed. Finally, a potential collaboration with Case 2 is raised, with the aim of promoting cost-efficiency while continuing to prioritize safety and availability.