Studien har undersökt möjligheten att förbättra identifieringen av vägar lämpliga för åtgärd till bygdeväg, genom en GIS-baserad multikriterieanalys. Forskning har visat att bygdevägar kan förbättra säkerhet och framkomlighet för oskyddade trafikanter, men har även lyft fram begränsningar och brister kopplade till vägtypens utformning och tillämpning. Tidigare studier har främst fokuserat på att utvärdera befintliga kriterier och bygdevägars effekter, medan ingen verkar ha analyserat behovet av kompletterande kriterier. Syftet var därför att undersöka vilka kriterier som kan komplettera Trafikverkets befintliga för att identifiera potentiella bygdevägar mer effektivt. Studien syftade även till att utveckla ett planeringsverktyg som underlättar för väghållare att identifiera dessa vägar. Detta kan bidra till både ökad trafiksäkerhet och förbättrade förutsättningar för oskyddade trafikanter, särskilt i områden där separata gång- och cykelvägar inte är möjliga att anlägga. Studien har tillämpats i Gävleborgs län och baseras på dokumentanalys av styrdokument och tidigare etablerade bygdevägar, i kombination med intervjuer och parvisa jämförelser med experter. Resultaten användes för att identifiera och vikta kriterier som sedan integrerades i en GIS-baserad multikriterieanalys. Resultatet visade att 509 potentiella vägsnitt kunde identifieras, motsvarande totalt 1217 km. Av den GIS-baserade multikriterieanalysen bedömdes 155 vägsnitt, sammanlagt 48 kilometer, som mest lämpade för åtgärd till bygdeväg. Slutsatsen var att identifieringen av lämpliga bygdevägar kunde effektiviseras genom att komplettera Trafikverkets befintliga kriterier med kriterier för gång- och cykelpotential. Studien förväntas fylla en forskningslucka gällande integrering av kompletterande kriterier och erbjuda ett skalbart tillvägagångssätt som kan appliceras både i andra regioner och nationellt. Därmed är förhoppningen att studien kommer stärka väghållarnas möjligheter att effektivt prioritera och planera bygdevägar. 

The study has examined the potential to improve the identification of roads suitable for establishing a 2-minus-1 road through a GIS-based multi-criteria analysis. Research has shown that 2-minus-1 roads can improve safety and accessibility for vulnerable road users but has also highlighted limitations related to the design and applications of this road type. Previous studies have primarily focused on evaluating existing criteria and the effects of 2-minus-1 roads, while none appear to have analysed the need for supplementary criteria. The aim was therefore to investigate which criteria could complement those currently used by the Swedish Transport Administration (Trafikverket) to identify potential 2-minus-1 roads more effectively. The study also aimed to develop a planning tool to support road authorities in identifying such roads. This may contribute to both increased road safety and improved conditions for vulnerable road users, particularly in areas where separate pedestrian and bicycle paths cannot be constructed. The study was conducted in Gävleborg County and is based on a document analysis of policy documents and previously established 2-minus-1 roads, combined with expert interviews' pairwise comparisons. The results were used to identify and weight criteria, which were then integrated into a GIS-based multi-criteria analysis. The results showed that 509 potential road segments could be identified, corresponding to a total of 1217 kilometres. Of these, 155 segments, totalling 47 kilometres, were assessed as most suitable for establishing 2-minus-1 roads. The conclusion was that the identification of suitable 2-minus-1 roads can be made more efficient by complementing the Swedish Transport Administration´s existing criteria with additional criteria related to walking and cycling potential.