I den svenska gymnasieskolan har läroböcker en framträdande roll i matematikundervisningen. Arbetssättet domineras av individuellt räknande utifrån läroböckernas uppgifter, och många matematiklärare sätter stor tillit till läroböckernas kvalitet, trots att systematiska kvalitetsgranskningar är få. Samtidigt visar resultaten på de nationella proven i matematik 3c att en betydande andel elever får underkänt. Detta väcker behovet av att undersöka hur väl läroböckerna förbereder elever inför de krav som de nationella proven ställer.Mot denna bakgrund syftar föreliggande studie till att analysera i vilken omfattning matematiska kompetenser prövas både i de nationella proven och i läroböckerna för Matematik 3c. Totalt har 309 uppgifter från nio nationella prov samt 4783 uppgifter från två läroböcker granskats genom en kvantitativ innehållsanalys baserad på kompetensramverket Mathematical Competencies: A Research Framework. Den insamlade data har analyserats och indexerat efter den procentuella kompetensfördelningen mellan proven och läroböckerna. Resultaten visar att läroböckernas uppgifter i huvudsak främjar utvecklingen av procedurkompetens, medan möjligheter att utveckla andra matematiska kompetenser är begränsade. De nationella proven däremot uppvisar en mer balanserad kompetensfördelning, där problemlösningskompetens, resonemangskompetens, sambandskompetens och kommunikationskompetens prövas i större utsträckning. Studien drar slutsatsen att de granskade läroböckerna inte i tillräcklig grad speglar bredden av de kompetenser som bedöms i de nationella proven, vilket kan vara en bidragande faktor till de låga resultat som observeras på dessa prov.