Denna studie undersöker hur lågstadielärare tolkar och tillämpar ett andraspråksperspektiv i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Teoretiska ramar är ett sociokulturellt perspektiv på lärande, The Simple View of Reading och The Literacy Engagement Framework. Genom kvalitativa intervjuer med svensklärare som vidareutbildar sig i svenska som andraspråk, analyseras deras didaktiska val och uppfattningar om vad ett andraspråksperspektiv i den tidiga läs- och skrivundervisningen innebär. Resultaten visar att lärare betonar vikten av fonologisk medvetenhet, avkodning, ordförrådsutveckling och stöttning. De framhåller också betydelsen av att koppla undervisningen till elevernas liv och erfarenheter samt att bekräfta deras identitet genom att använda flerspråkighet som resurs. Lärarna upplever dock hinder som tidsbrist, parallellundervisning i svenska och svenska som andraspråk i samma grupp, och bristande kollegial kompetens, för att tillämpa ett andraspråksperspektiv i läs- och skrivundervisningen. Studien pekar på behovet av utbildning i svenska som andraspråk för lärare på lågstadiet och resurser för att förbättra undervisningen för elever med svenska som andraspråk. Den pekar även på vikten av att skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att säkerställa att dessa elever får den undervisning de har rätt till.