Sverige har haft trafikerad järnväg i snart 170 år. Sedan den första järnvägen togs i bruk för trafik har lagstiftning utvecklats för att bland annat hantera frågor om markåtkomst och intresseavvägningar som kan aktualiseras vid byggande av järnväg. Regler kring detta förfarande återfinns idag i Lag om byggande av järnväg – LBJ. 

Samhället står inför ett föränderligt klimat där risker kopplade bland annat ökade regnmängder prognostiseras från flera olika håll, och LBJ är endast inriktad på byggande av järnväg när det finns gott om tid för förberedelser, avvägningar och förhandlingar. Så vad händer om en järnväg behöver återställas till följd av olyckor som föranleds av det förändrade klimatet, och snabbt behöver nå fram till en olycksplats och den enklaste vägen att ta sig fram är via någon annans fastighet? Precis denna typ av frågeställning ställdes Trafikverket inför i augusti 2023 när ett tåg spårade ur i Hudiksvalls kommun. Det är också detta som denna studie syftar till att ta reda på utifrån Trafikverkets perspektiv. 

Baserat på detta tillskapades ett antal frågeställningar som är kopplade till om, eller kanske när, sådana situationer kan uppkomma. 

För att nå fram till svar på frågorna har en så kallad triangulering genomförts, vilket innebär att flera olika metoder används för att få ett helhetsperspektiv för problematiken. I arbetet har en fallstudie av en verklig händelse genomförts. Dessutom har intervjuer genomförts med personer inom Trafikverket som besitter fastighetsrättslig expertis samt en analys av nödrätt enligt brottsbalken med hjälp av juridisk metod gjorts. Parallellt med att denna studie genomfördes gjordes en offentlig utredning med inriktning på klimatanpassning, den s.k. Klimatanpassningsutredningen. 

Resultatet från de genomförda metoderna visar bland annat att det enligt flera olika källor föreligger ett behov av en förändrad lagstiftning sett ur Trafikverkets perspektiv eftersom ingen befintlig lagstiftning kan tillämpas. Även ersättningsregler kan med fördel införas i den svenska lagstiftningen för att möjliggöra att fastighetsägare som berörs enligt likabehandlingsprincipen. Resultat och slutsats visar också att det finns en överhängande risk att andra allmänna och enskilda intressen kommer att påverkas märkbart av att lagstiftningen frångår den normala processen, men att det i dessa fall sannolikt får anses skäligt.

The Swedish railroad has been open for traffic for almost 170 years. Since the first railroad was taken into traffic use, legislation has been developed to, among other things, handle issues of land access and balancing of interests that may arise when building a railway. Rules regarding this procedure can today be found in the Railway Construction Act – LBJ. 

Society is facing a changing climate where risks linked to, among other things, increased rainfall are forecast from several different directions, and LBJ is only focused on the building part of the railroads which means there is plenty of time for preparations, considerations and negotiations. So what happens when railway needs to be restored as a result of accidents caused by the changing climate, you quickly need to reach an accident site and the easiest way to get there is via someone else's property? This is exactly the type of question that the Swedish Transport Administration was faced with in August 2023 when a train derailed in the municipality of Hudiksvall. This is also what this study aims to find out from Trafikverkets (the Swedish Transport Administration's) perspective.

Based on this, a number of questions were created that are linked to whether, or perhaps when, such situations can occur. In order to come to conclusions, a so-called triangulation method has been implemented, which means using several different methods to get a complete aspect on the problem. The work has included a case study of a real event, interviews with employees at Trafikverket who´s area of expertise is property law, and an analysis of emergency law according to the Criminal Code (Brottsbalken) using legal methods. 

In parallel with this study, a public enquiry was carried out focusing on climate adaptation, the so-called Klimatanpassningsutredningen (Climate Adaptation Investigation). The results from these methods exhibits, among other things, that there is a need for changed legislation from Trafikverkets perspective, since no existing legislation can be applied. Compensation rules could be, if introduced, profitable for Swedish legislation to make sure every situation is handled equally. The results and conclusion also indicates a risk for other interests will be significantly affected by another form of process, but in these cases it is probably for the right reasons.