Syftet med denna studie är att belysa hur läromedel i svenskämnet stöttar elever i läsning av sakprosa, specifikt texttyper av undersökande, beskrivande och förklarande karaktär. De teoretiska utgångspunkterna för studien är Rosenblatts transaktionsteori (2002) och Langers teori om föreställningsvärldar (2015). Undersökningen innefattar tre läroböcker i Svenska som behandlar samtliga stadier i högstadiet: Arkad 7–9, Liber 7–9 och Svenska impulser 7, 8 och 9. Den valda analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys med kodschema som analysverktyg. Resultatet visar en liknande introduktion i samtliga läroböcker till sakprosans grund och funktion men skillnad i det explicita stöd eleven ges i läsprocessen. Samtliga läroböcker berör strategier och metoder i läsprocessen men med varierande nivå i hur strategier kan appliceras på texter inom sakprosa. Den slutsats som dras är att lärobokens funktion och potential påverkas av flera faktorer, där textens explicita textinnehåll enbart är en av dessa. Läsförståelse är central i elevens kunskapsutveckling, oavsett ämne och det är därmed av vikt att belysa hur läroboken kan agera som ett funktionellt verktyg i stöttning av detta.