Syfte: Syftet med studien är att utveckla och empiriskt testa ett kontextjusterat wrongdoing-index som bättre speglar företags faktiska hållbarhetsprestationer än traditionella ESG-betyg. Fokus ligger på att specifikt undersöka hur man kan ta hänsyn till faktorer som mediaövervakning, företagsstorlek samt land och bransch skillnader.

Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien utför en kvantitativ metod med en longitudinell design och genomförs med data från de senaste fem åren på 453 publika företag. Studiens sekundärdata har hämtats från databasen Refinitiv och analyserna är genomförda i statistikprogrammet IBM SPSS.

Resultat & slutsats: Resultat från studien visar på flertalet positiva samband mellan kontextuella påverkningsfaktorer och företagets kontroverser. Ett hållbarhetsmått som fokuserar på företags kontroverser bör därmed justeras för att ta hänsyn till dessa. Kvantilregression visade sig vara en systematisk metod genom att ta hänsyn till flertalet kontextuella faktorer och visa deras påverkan på olika typer av företag. Genom resultat från kvantilregressionen kan ett kontextjusterat wrongdoing-index utformas och bilda ett rättvisande hållbarhetsbetyg.

Examensarbetets bidrag: Studien visar att det justerade wrongdoing-indexet kan fungera som ett alternativt mått till ESG-betyget. Det praktiska bidraget blir därmed ett rättvisande hållbarhetsmått med fokus på negativa prestationer som investerare kan använda när de bedömer företag och investeringar. Teoretiskt visar studien hur man kan ta hänsyn till kontextuella påverkningsfaktorer i utformningen av ett kontextjusterat wrongdoing-index. Studien ger även konkreta metodförslag på hur man kan undvika bristerna i det kritiserade ESG-betyget.

Förslag till fortsatt forskning: Studier som använder data från ett eller flera andra ratinginstitut kan genomföras i syfte att undersöka indexets validitet. Utvecklingen av vad som ingår i indexet bör även fortsätta, studier kan inkludera kontroverser kopplade till miljö och styrning. Det justerade wrongdoing-indexets praktiska bidrag bör även det studeras ytterligare. Studier som jämför wrongdoing-index och ESG-betyg i relation till investeringsportföljer kan ge värdefulla insikter för indexets användningsområde.

Aim: The purpose of this study is to develop and empirically test an adjusted wrongdoing-index that better reflects companies actual sustainability performance than traditional ESG-score. The focus is on examining how to account for the factors: media coverage, company size, country and industry differences.

Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study is using a quantitative method with a longitudinal design based on data from the past five years on 453 publicly listed companies.

Results & Conclusions: The results of the study show several positive correlations between contextual factors and corporate controversies. Therefore a sustainability measure focusing on corporate controversies should be adjusted to account for these factors. Quantileregression proved to be a systematic method by considering multiple contextual factors and demonstrating their impact on different types of companies. An adjusted wrongdoing-index can be designed using the results from the quantileregression to provide a more accurate sustainability rating.

Contribution of the thesis: The study shows that the adjusted wrongdoing-index can serve as an alternative measure to ESG ratings. The practical contribution is therefore a more accurate sustainability metric focused on negative performance which can used when assessing companies and investments by investors. In theory the study demonstrates how contextual factors can be taken into account in the design of an adjusted wrongdoing-index. The study also provides methodological suggestions on how to address the weaknesses of the criticized ESG-score.

Suggestions for future research: Studies using data from one or more other rating institute can be done to examine the validity of the wrongdoing-index. The development of the wrongdoing- index content should also continue and studies could include controversies related to environmental and governance aspects. The practical contribution of the adjusted wrongdoing- index should also be further studied. Studies comparing the wrongdoing-index and ESG-score in relation to investment portfolios may offer valuable insights into the index practical use