I samband med att arbetslivet har förändrats med en ökad sysselsättning inom tjänsteproducerande arbeten på kontor har det skett förändringar i arbetshälsan med ökad stressrelaterad psykisk ohälsa. Det är den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige idag.  Den ökade psykiska ohälsan i arbetslivet beror troligen på en rad olika faktorer. Forskning visar däremot tydliga samband mellan den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön och psykisk ohälsa, sjukdom och sjukfrånvaro. Forskningen om friskfaktorer, det vill säga faktorer som kan främja hälsa är mindre omfattande och det finns behov av mer kunskap kring organisatoriska och psykosociala faktorers förmåga att främja hälsa i arbetet. Tillväxten av den privata tjänstesektorn har lett till ökad sysselsättning i arbeten som kännetecknas av komplexitet, hög mental arbetsbelastning och anpassningsförmåga. Detta gör gruppen tjänstemän i privat sektor särskilt relevant att undersöka vad gäller deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Med detta som bakgrund var syftet med studien är att undersöka tankar om förbättringar för en hälsofrämjande organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö bland tjänstemän inom privat sektor.Studien genomfördes med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades 10 tjänstemän på ett stort industriföretag. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier; organisatoriska förbättringar respektive psykosociala förbättringar. Bland de organisatoriska förbättringarna fanns förbättringar i ledarskap, tydliggörande av målsättning och styrning, tydliggörande av roller och ansvar och förbättrade förutsättningar för samordning. De psykosociala förbättringarna bestod av harmonisering av kultur, ökad transparens, bättre balans mellan krav och resurser, förbättra och främja stöd, bättre förutsättningar för social gemenskap och uppmuntra medarbetarinitiativ. Genom att implementera de presenterade förbättringsförslagen kan företag öka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv för sina medarbetare. Studien bidrar också till forskningen om hälsofrämjande organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö för tjänstemän inom privat sektor. 

Aim: The aim of the study was to investigate thoughts about improvements for a health-promoting organizational and psychosocial work environment among white-collar workers in the private sector. Method: Qualitative method was used. Data collection was done by semi-structured interviews with 10 white collar workers at a large industrial company. Interview material was analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in two main categories. One was organizational improvements, including improvements in leadership, enhanced clarity of goals, expectations and role responsibilities and better internal coordination. The other main category was psychosocial improvements regarding harmonization of cultures, increased transparency, better balance between job demands and resources, promotion of support, better social community and promotion of employee initiatives. Conclusion: The study presents improvements of the organizational and psychosocial work environment, based on white collar workers’ experiences and needs. By implementing these health-promoting improvements, companies may increase the likelihood of a sustainable working life for their employees. The study is also a contribution to the research about health-promotional organizational and psychosocial work environment for white collar workers in the private sector.