Offentliga platser idag är till mestadels utformade för att främja social utveckling. Faktorer som design, omgivning, socialt umgänge och aktiviteter verkar vara avgörande för hur den offentliga platsen används. Denna studie berör de sociala aspekterna inom Agenda 2030 (FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling), och med alla nämnda faktorer skapas förutsättningar för att människor ska vilja vistas i offentliga rum och därmed bidra till att stärka social hållbarhet.

Syftet med studien var att undersöka utvecklingsaspekterna av en offentlig plats för att se hur dessa påverkar nyttjandet av platsen samt att utforska hur platsen ytterligare kan utvecklas genom "placemaking". Studien fokuserar på ett torg lokaliserat i sydvästra Stockholm, i ett område som heter Skärholmen. De metoder som valts är en fallstudie i form av platsobservation och en digital enkätundersökning. Det insamlade materialet från fallstudien presenterades genom en “map and trace” designkarta baserad på Jan Gehl’s 12 kriterier i vad som är viktigt i ett urbant rum. Svar från enkätundersökningen analyserades statistiskt med hjälp av en deskriptiv metod och genom Chi-två-tester. Resultaten kommer även att presenteras genom ett anpassat PPS ”the place”-diagram. Resultaten visar att Skärholmens torg har många fysiska egenskaper som kännetecknar en välfungerande offentlig plats som lockar människor, såsom god tillgänglighet, flera sittmöjligheter, torghandel samt en funktionell omgivning med butiker, caféer och restauranger. Det framkom även att aktiviteter och evenemang, växtlighet och kulturella inslag anses vara mycket viktiga av användarna, vilket i dagsläget var bristfälligt på torget. Vissa statistiska samband identifierades genom chi-två-tester, till exempel hur människors närvaro på torget vid aktiviteter och evenemang hänger samman med hur de uppfattar att dessa aktiviteter lockar andra människor till platsen. Andra aspekter, som hur ofta människor besöker torget i förhållande till hur de ser på växtligheten, visade däremot inget signifikant samband. Resultaten belyser vikten av att balansera fysisk utformning och mänsklig aktivitet för att ytterligare förbättra nyttjandegraden i offentliga platser. Framtida forskning kan med fördel gå djupare in i människors känslor, upplevelser och perspektiv på torget genom exempelvis intervjuer eller fokusgrupper med användare av torget och tjänstepersoner vid området. Denna studie syftar till att lyfta vikten av placemaking och hur det bör prioriteras inom stadsplanering.

Public spaces today are mostly built to emphasize social development. Factors that include design, surroundings, social gatherings and activities seem significant in how the public space is utilized. This study impacts on the social aspects of Agenda 2030 (the UN's 17 global goals for sustainable development) and with all the factors mentioned above, create reasons for people to stay in the public space and to further enhance social sustainability.

The aim of this study was to examine the development aspects of a public space to see how it affects the utilization of said space and to investigate how the space can further be developed through placemaking. The square is located southwest of Stockholm, in an area called Skärholmen. The methods used involve a case study observation at the site and a digital questionnaire survey. The collected data from the case study is presented through a “map and trace” design map created out of Jan Gehl’s 12 criteria of what is important in an urban space. The answers from the questionnaire survey were statistically analyzed in a descriptive method and through Chi-Square tests. It will also be presented through a custom PPS “the place” diagram. 

Results show that Skärholmen square has many of the physical aspects that make a well functioned public space that’s attracts people, such as good accessibility, multiple options to sit, markets, and functional surroundings such as shops, cafés, and restaurants. It also showed that activities and events, vegetation, and cultural elements are considered highly important by users, which currently lacks at the square.  Some statistically significant connections were found doing chi-square tests, for instance how people’s presence in the square when activities and events happen is connected to how people view the activities and events bringing other people to the square. Other aspects, such as how often people visit the square connects to how they view the vegetation, showed no significant correlation.The results highlight the importance of balancing physical design and human activity to further improve the utilization of public spaces. Future research could be to dig deeper into the actual feelings, perceptions and perspectives of a square by doing interviews or focus groups to square users and employees in the area.