Studiens syfte är att genom narratologisk analys undersöka huruvida arbete med förintelseromanerna Pojken i randig pyjamas (2006) och En ö i havet (1996) potentiellt skulle kunna bidra till att öka empatisk förmåga hos elever i årskurs 7–9. För att undersöka detta har analysen utgått från en implicit läsare.

Didaktisk potential diskuteras utifrån valda teorier för att undersöka huruvida böckerna skulle kunna användas i arbete med värdegrundsfrågor som kan gynna empatiska förmågor hos elever i årskurs 7–9 i svenskämnet.

De teorier som använts består av ett ramverk av litteraturdidaktisk teori samt av en narratologisk teori och resultatet visar att de undersökta romanerna har potential att öka empatiska förmågor hos en implicit läsare och att böckerna skulle kunna användas i ett värdegrundsarbete för att gynna empatiska förmågor hos elever.