Syftet med denna studie är att undersöka lågstadielärares perspektiv på betydelsefullastrategier för att utveckla elevers läsinlärning i svenskämnet, i årskurs 1. Studienfokuserar särskilt på hur undervisning kan anpassas för att möta elevers olika behov ochvilka utmaningar lärarna möter i detta arbete. Arbetet bygger på ett sociokulturelltperspektiv, där lärande ses som en social process som sker i samspel mellan individ ochomgivning. För att besvara studiens frågeställningar genomför vi semistruktureradeintervjuer med nio lågstadielärare och en speciallärare/specialpedagog. Det insamladematerialet analyseras sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärarnaanvänder varierade strategier, såsom bokstavsträning, högläsning, ordbilder och socialtlärande. Därför är en tydlig struktur, individanpassning och lärarens stöd är avgörandefaktorer för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Motivation och trygghet lyfts ocksåfram som betydelsefulla aspekter. Slutsatsen är att det inte finns en enskild metod sompassar alla elever. I stället krävs en flexibel och anpassad undervisning där läraren harförmåga att identifiera och bemöta varje elevs behov. Studien visar även på vikten avsamverkan mellan hem och skola, samt en stödjande lärandemiljö för att stärkaläsinlärning.