Denna studie syftar till att undersöka hur bildlärare tillämpar semiotisk bildanalys i sinundervisning. Studien fokuserar särskild på vilka didaktiska uppgifter och semiotiskabegrepp används för att utveckla elevernas förmåga att tolka och analysera bilder. Föratt besvara studiens syfte intervjuades fyra legitimerade bildlärare i grund- ochgymnasieskolan. Intervjuerna gjordes digitalt under våren 2025 och analyserades medtematisk analys, vilket möjliggjorde identifiering av återkommande mönster i lärarnasutsagor. Resultatet visar att semiotisk bildanalys integreras i undervisningen i relativtstor utsträckning och ofta kombineras med praktiskt bildskapande. Lärarna i studienanvänder kreativa och varierande arbetsformer för att träna på analytiska förmågor hoselever. Semiotisk begreppsapparat ger eleverna ett gemensamt språk för att tolka ochuttrycka sig om bilder i olika kommunikationssituationer. Studien visar även att lärarnaanpassar undervisningen efter elevers förutsättningar och ibland använder alternativaanalysmodeller. Slutsatsen är att semiotisk bildanalys inte längre är en marginaliseradoch isolerad moment i bildundervisningen utan används kontinuerligt av flera avdeltagarna för att främja elevers bildförståelse och eget skapande. Samtidigt visarstudien att det finns en viss variation mellan lärarna när det gäller hur och i vilkenutsträckning semiotisk bildanalys tillämpas.