Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare arbetar med elevers delaktighet i fritidshemmet för att främja elevers lärande. Hur delaktighet kommer till uttryck inom fritidshemmets verksamheter kan skilja sig åt, vilket väckte ett intresse för frågan. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ligger till grund för denna studie. Nio individer från olika skolor har intervjuats, 4 fritidslärare, 4 fritidspedagoger samt en förskolelärare med lång erfarenhet av arbete inom fritidshem. Resultatet visar att relationsskapande ses som en central förutsättning till att möjliggöra elevers delaktighet. Samtidigt framkommer det att olika perspektiv och tolkningar kring delaktighetsuppdraget påverkar hur det realiseras i praktiken. Styrdokumentens mål prioriteras i planerade aktiviteter till skillnad från spontana aktiviteter, där elevers delaktighet upplevs vara större. Något som upplevs försvåra arbetet kring elevers delaktighet är organisatoriska hinder så som personalbrist samt en brist på gemensam syn inom arbetslaget. Vikten av att se elever som aktiva aktörer samt medskapare av undervisningen diskuteras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Studien belyser behovet av gemensamma didaktiska strategier för att på så sätt stärka elevernas delaktighet inom fritidshemmets verksamhet.