Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur psykologiska faktorer,

specifikt förlustaversion, överkonfidens, dispositionseffekten och flockbeteende

påverkar svenska privatinvesterares beslutsfattande på aktiemarknaden.

Metod: Studien tillämpar ett kvantitativt tillvägagångssätt genom en enkätundersökning

riktad till svenska privatinvesterare. Totalt inkom 60 fullständiga svar. Den insamlade

data analyserades med hjälp av deskriptiv statistik, korrelationsanalyser samt

gruppjämförelser i statistikprogrammet JASP.

Resultat och slutsats: Studien visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer i viss

utsträckning påverkar investeringsbeslut. Framför allt framtr.der ett tydligt samband

mellan hög grad av förlustaversion och en ovilja att realisera förluster, vilket stöder

förekomsten av dispositionseffekten. Flockbeteende visade sig också vara vanligt

förekommande, särskilt bland yngre investerare. överkonfidens förekom i varierande

grad, men ofta i samband med högre självtilltro till marknadstajming. Slutsatsen är att

psykologiska bias utgör en viktig del av investeringsbeteendet hos svenska

privatinvesterare och bör beaktas både i rådgivning och vid utveckling av finansiella

utbildningsinsatser.

Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med insikt i hur olika psykologiska faktorer

samverkar och påverkar investeringsbeslut hos svenska privatinvesterare. Resultatet är

relevant för finansiella rådgivare, utbildningsinitiativ och plattformar som syftar till att

stärka privatekonomisk medvetenhet.

Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inkludera ett bredare

urval, till exempel professionella investerare, samt analysera om psykologiska faktorer

påverkar olika typer av investeringsstrategier (långsiktiga kontra kortsiktiga). Det vore

även intressant att unders.ka hur finansiell utbildning p.verkar graden av psykologiska

bias över tid.

Purpose: The purpose of this study is to examine how psychological factors,

specifically loss aversion, overconfidence, the disposition effect, and herding behavior

influence Swedish retail investors’ decision-making in the stock market.

Method: This research uses a quantitative approach through a survey distributed to

Swedish retail investors. A total of 60 complete responses were collected. The data

was analyzed using descriptive statistics, correlation analyses, and group comparisons

in the statistical software JASP.

Findings and conclusion: The findings indicate that all studied psychological factors

influence investment behavior to varying degrees. Notably, there is a clear link between

high loss aversion and the reluctance to realize losses, supporting the existence of the

disposition effect. Herding behavior was also common, particularly among younger

investors. Overconfidence was present to a moderate degree, often linked to investors’

perceived ability to time the market. The study concludes that psychological biases

significantly influence investment decisions among Swedish retail investors and should

be considered in both financial advisory practices and investor education.

Contribution: This thesis provides insights into how psychological factors shape

investment behavior, with practical implications for financial advisors, investor

platforms, and policymakers aiming to improve financial literacy.

Suggestions for future research: Future studies could include professional investors

and examine whether psychological biases differ across investment strategies (longterm

vs. short-term). Another area of interest is to investigate how financial education

impacts the prevalence of psychological biases over time.

Keywords: Behavioral finance, loss aversion, overconfidence, disposition effect,

herding behavior, investment behavior, Swedish retail investors.