I takt med att hållbarhetskraven på skogsbruket ökar, krävs en fördjupad förståelse för vad som påverkar skogsägares val av skötselmetod. Denna studie undersöker hur psykologiska och sociala faktorer, såsom värderingar, personlighet, riskuppfattning och social påverkan, samverkar i privata skogsägares preferenser för trakthyggesbruk respektive hyggesfritt skogsbruk. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning med 70 svenska skogsägare. Resultaten visar att preferensen för skötselmetod verkar formas inom ett binärt ramverk, där trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk betraktas som motsatspar. Trots att många respondenter skattade sig högt på biosfäriska värderingar, föredrog majoriteten trakthyggesbruk och prioriterade ekonomiska mål, vilket tyder på ett värdebeteendegap. Personlighetsdraget neuroticism var det enda som samvarierade signifikant med metodpreferens och målprioritering, men snarare genom ökad oro för ekonomisk risk än genom ökad miljömedvetenhet. Riskuppfattning framstod som en stark faktor. Skogsägare som föredrog trakthyggesbruk upplevde betydligt högre ekonomiskt och informationsrelaterade risker med hyggesfritt skogsbruk än de som föredrog detsamma. Samtidigt spelade social påverkan och rådgivning en mer indirekt roll, främst genom att forma vad som upplevs som normalt och legitimt snarare än genom direkta rekommendationer. Studien drar slutsatsen att skogsägare val i hög grad styrs av psykologiska mekanismer för att hantera den komplexa målkonflikten mellan ekonomi och miljö. Det binära ramverket och det observerade värdebeteendegapet kan förstås som mentala genvägar (System 1-tänkande) för att reducera osäkerhet och kognitiv dissonans. Resultaten belyser därmed vikten av att utveckla styrmedel som tar hänsyn till dessa psykologiska och sociala barriärer, och föreslår framtida forskning om hur olika former av kommunikation och inramning kan påverka skogsägares beslutsfattande.

As sustainability demands on forestry increase, a deeper understanding is needed of the factors influencing forest owners choices of management methods. This study examines how psychological and social factors, including values, personality traits, risk perception, and social influence, interact in shaping private forest owners’ preferences for clearcutting versus continuous-cover forestry. The study is based on a quantitative survey conducted with 70 Swedish forest owners. Results indicate that management preferences seem to shape within a binary framework, where clearcutting and continuous-cover methods are viewed as opposing choices. Although many respondents scored high on biospheric values, a majority still preferred clearcutting and prioritized economic goals, suggesting a value-action gap. Among the Big Five personality traits, only neuroticism was significantly associated with method preference and goal prioritization, primarily through heightened concern about economic risks rather than increased environmental awareness. Risk perception emerged as a particularly explanatory factor. Forest owners who preferred clearcutting perceived significantly higher economic and informational risks associated with continuous-cover forestry than those who favored it. Meanwhile, social influence and advisory guidance played a more indirect role, shaping what is perceived as normal and legitimate rather than explicitly dictating method choices. This study concludes that forest owners decisions are largely governed by psychological mechanisms to manage the complex goal conflict between the economy and the environment. The binary framework and the observed value-action gap can be understood as cognitive shortcuts (System 1 thinking) to reduce uncertainty and cognitive dissonance. The findings therefore underscore the importance of designing policy instruments that consider these psychological and social barriers, an propose future research on how different communication strategies and framing can influence decision-making in forestry.