Bakgrund: Självbestämmande och integritet är centrala begrepp inom personcentrerad vård och spelar en avgörande roll för att bevara äldre individers värdighet inom särskilda boenden (SÄBO). Syftet: Vårt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur självbestämmande och integritet främjas och bevaras hos äldre personer som bor på SÄBO. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och en induktiv ansats inspirerad av deskriptiv fenomenologi. Datainsamlingen bestod av två semistrukturerade gruppintervjuer med legitimerade sjuksköterskor från olika SÄBO-enheter i en medelstor kommun. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre utgör en nyckelfaktor för att främja självbestämmande och integritet. Genom lyhördhet, empati och relationell kommunikation kan personalen skapa tillitsfulla relationer där individens livsberättelse och önskemål erkänns och beaktas. Samtidigt framkom strukturella hinder såsom tidspress, personalbrist och standardiserade rutiner som begränsar möjligheterna att tillgodose individuella behov. Studien visar även att den äldres kognitiva förmåga påverkar graden av delaktighet, vilket ställer krav på sjuksköterskans förmåga att tolka icke-verbala signaler och anpassa sin kommunikation. Slutsats: Främjande och bevarande av självbestämmande och integritet inom SÄBO kräver både individuell kompetens hos vårdpersonalen och organisatoriska förutsättningar som möjliggör personcentrerad och flexibel vård. En ökad medvetenhet om etiska principer, kommunikationsstrategier och relationellt förhållningssätt är avgörande för att värna om den äldres autonomi i en komplex vårdkontext. Nyckelord: personcentrerad vård, självbestämmande, integritet, äldreomsorg, särskild boende

Background: Autonomy and integrity are central concepts in person-centered care and play a crucial role in preserving the dignity of older individuals living in residential care facilities (SÄBO). Aim: Our aim with his study was to describe nurses’ experiences of how autonomy and integrity are promoted and maintained for elderly people residing in SÄBO. Method: The study employed qualitative design with an inductive approach inspired by descriptive phenomenology. Data were collected through two semistructured group interviews with registered nurses from various SÄBO units in a medium-sized municipality. Main results: The results show that communication between healthcare staff and the elderly is a key factor in promoting autonomy and integrity. Through attentiveness, empathy, and relational communication, staff can build trusting relationships in which the individual's life story and preferences are acknowledged and respected. At the same time, structural barriers such as time constraints, staff shortages, and standardized routines limit the ability to meet individual needs. The study also highlights that the cognitive capacity of the elderly affects their level of participation, which places demands on the nurse's ability to interpret nonverbal cues and adapt communication accordingly. Conclusion: The conclusion is that promoting and preservation of autonomy and integrity in SÄBO requires both individual competence among healthcare staff and organizational conditions that enable person-centered and flexible care. Greater awareness of ethical principles, communication strategies, and a relational approach is essential for safeguarding the autonomy of older individuals in a complex care context. Keywords: person-centered care, autonomy integrity, elderly care, residential care facilities