Förtätningen av Sveriges stadsstruktur har resulterat i att städer fått en större centralisering, vilket ökar sårbarheten att utsättas för attacker. Samtidigt har Sveriges säkerhetspolitiska läge försämrats under de senaste åren. Sedan millennieskiftet har beredskapsperspektivet bortprioriterats och den statliga byggnationen av skyddsrum upphörde år 2002. Detta gör skyddsrum aktuellt för vidare forskning utifrån dagens förhållanden. 

Samhällsplaneringen har ett övergripande ansvar över hur den fysiska miljön ter sig. Studiens syfte var därför att analysera samhällsplaneringens förmåga att bidra till motståndskraftigare samhällen genom skyddsrum. Därtill var målet med studien att kartlägga vilka faktorer som bidrar till att få en framgångsrikare skyddsrumsplanering med ett ändamålsenligt skyddsrumsutbud av rätt kvalitet. Detta utfördes genom en dokumentstudie av offentliga dokument om civil beredskap och samhällsplanering, vilket kompletterades med en intervjustudie av likartat tema. Därefter genomfördes SWOT-analys för att sammanställa ett parameterdiagram som representerar studiens slutgiltiga resultat.

Studien identifierade ett flertal faktorer som samhällsplaneringen behöver ta hänsyn till för att stärka samhällets motståndskraft i händelse av en krigssituation. Resultatet visade att rådande planeringsideal i många fall inte är robusta. Dagens stadsstruktur utgör även en ökad hotbild sett till den förtätning och centralisering som den ökade urbaniseringsgraden fört med sig. Slutsatsen blev att återupptagning av skyddsrumsplanering är en motiverad strategi även framöver, där antagandet av en proaktiv strategi bör appliceras för att uppnå en framgångsrik skyddsrumsplanering. På så sätt kan ett ändamålsenligt skydd för civilbefolkningen uppnås. Studien bidrar även till att uppmärksamma systemtänkande för att se helheten, inte bara titta på en del av det hela. Systemtänkande blir viktigt inom samhällsplaneringen för att kunna uppfylla sitt syfte och få det önskade resultatet.

Sweden’s urban structure is becoming denser. As a result, cities have become more centralized. This increases their vulnerability to attacks. In recent years, Sweden has had a more strained security situation. The preparedness perspective has been deprioritized ever since the turn of the millennium. The most recently state-constructed shelter was built in 2002. This makes shelters relevant for further research based on today's conditions.

Urban planning shapes the physical environment. Therefore, the study’s objective was to analyse the ability of urban planning to plan shelters and simultaneously contribute to making society more resilient. The study aimed to identify factors that can lead to a more successful shelter planning of the right quality. Document and interview studies were carried out with the focus on civil preparedness and urban planning. The results of the studies were compiled using a SWOT-analysis combined with a Parameter diagram.

Several factors were identified that urban planning needs to include in order to plan for a society with high resilience in the event of a war situation. The results showed that in many cases, current planning ideals are not robust. Today´s urban structure also constitutes an increased threat because of the densification and centralization that the increased urbanization has brought. 

The conclusion was that the resumption of shelter planning is a justified strategy in the future. The main strength of successful shelter planning is the adoption of a proactive strategy. The study also contributes to drawing attention to system theory in order to see the whole picture, not just look at certain parts. This will be important in urban planning in order to be able to fulfill its purpose and achieve desired results.