Denna uppsats undersöker hur Magasinområdet i Gävle kommun kommuniceras i externa kanaler samt hur denna kommunikation bidrar till konstruktionen av ett platsvarumärke. Särskilt fokus läggs på språkliga, visuella och strategiska uttryck från kommunen, fastighetsägare, lokalmedia och Facebook under perioden 2022–2025.  Analysen bygger på en kvalitativ textanalys med narrativa och diskursanalytiska perspektiv. Det empiriska materialet består av texter och bilder från Gävle kommuns webbplats, nyhetsartiklar och Facebookinlägg. Analysen utgår från tre teoretiska perspektiv: platsvarumärke som diskursiv process, autenticitet som konstruktion samt storytelling i stadsutveckling.  Resultatet visar att Magasinområdet framställs som en trygg, historiskt förankrad och framtidsinriktad plats. Kommunen och fastighetsägare bygger en enhetlig berättelse där områdets historia används för att legitimera dess omvandling. Samtidigt framträder en begränsning i delaktighet där invånarnas röst får litet utrymme, vilket skapar diskrepans mellan officiella visioner och upplevd verklighet.  Slutsatsen är att platsens identitet formas genom strategisk kommunikation som prioriterar vissa värden och perspektiv. När berättelsen styrs av få aktörer riskerar inkludering och lokal förankring att försvagas.  

This study examines how the Magasinområdet area in Gävle municipality is communicated through external channels and how this communication contributes to the construction of a place brand. Focus is placed on how language, visuals and strategic messaging are used by the municipality, property owners, local media, and on Facebook between 2022–2025.  The analysis is conducted using qualitative text analysis, informed by narrative and discourse-analytical approaches. The empirical material consists of content from the municipality's website, news media, and Facebook posts. The theoretical framework includes three perspectives: place branding as a discursive process, authenticity as a social construct, and storytelling as a tool in urban development. The results show that Magasinområdet is portrayed as a safe, historically grounded, and future-oriented place. The municipality and property owners construct a coherent narrative in which the area's history is used to legitimize its transformation. At the same time, the limited inclusion of resident's voices highlights a gap between the official vision and lived experience.  The study concludes that place identity is shaped through selective and strategic communication where certain values are prioritized while others are marginalized. When a small number of actors control the narrative, risks emerge concerning inclusion and local anchoring.