Tidig läsundervisning som bidrar till en förbättrad avkodningsförmåga medför en kognitiv avlastning av hjärnan, vilket i sin tur ger en bättre läsförståelse. Med detta som utgångspunkt undersöktes i denna studie hur olika yrkesroller i skolan anser att läslistor fungerar som undervisningsmetod. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där tio informanter fick delge sina erfarenheter av metoden.  Med hjälp av en tematisk analys valdes sedan relevanta områden för studiens frågeställningar. Resultatet i denna studie visade att deltagarna som användande sig av läslistor i undervisningen såg en progression, framför allt i elevernas avkodningsförmåga. Lärandet sker i sociala sampel därför anses undervisningen med läslistor effektiv när den sker i ett lärpar eller tillsammans med en vuxen. I samspelet ges tillfällen till direkt återkoppling till eleven som är betydande för att följa upp om fonem-grafemkopplingarna ljudas ut korrekt. Det är för läraren viktigt att känna till var eleverna i lärparen befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Resultatet i denna studie visade att läslistor som undervisningsmetod är systematisk och lättarbetad. Deltagarna ansåg även att de såg en stor progression hos eleverna och rekommenderade läslistor som ett komplement till övrig undervisning.