Studien syftade till att undersöka hur aktörer i Västerbottens län upplevde utmaningar med att identifiera, registrera och synliggöra hatbrott samt hedersrelaterat våld och förtryck (HVF) i kriminalstatistik och lägesbilder. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma inom relevanta verksamheter. Resultaten visade att hatbrott och HVF präglades av stort mörkertal och låg anmälningsbenägenhet, påverkade av skam, offer–förövarrelationer, omedvetenhet och lågt förtroende för rättsväsendet. Detta och en osäkerhet vid manuella markeringar av klassificering och registrering, där brist på bevis ofta ledde till att motiv inte registrerades, bidrog till statistisk otillförlitlighet. Arbetet skedde med begränsade resurser och svårhanterliga verktyg. Betydande kunskapsluckor, särskilt kring begreppet heder, varierande hantering, tid- och resursbrist och samverkansutmaningar på grund av sekretess och tillit, försvårade synliggörandet. Slutsatsen blev att de identifierade utmaningarna, formade av organisatoriska villkor, på ett samverkande vis begränsade möjligheterna att inkludera brottstyperna i Västerbottens kriminalstatistik och lägesbilder. Tydligare riktlinjer, utbildning och förbättrad samverkan rekommenderades.

This study investigated how actors in Västerbotten County experienced challenges identifying, registering, and highlighting hate crimes and honor-based violence and oppression (HBV) in crime statistics and situation reports. Five semi-structured interviews were conducted with professionals from relevant organizations. Results showed that hate crimes and HBV had a significant dark figure and low willingness to report, influenced by shame, victim–perpetrator relationships, unawareness, and low trust in the justice system. Combined with uncertainty in manual classification, where lack of evidence often led to motives not being recorded, this caused unreliable statistics. Work was done with limited resources and difficult tools. Knowledge gaps, especially about the concept of honor, inconsistent handling, resource shortages, cooperation challenges due to confidentiality and trust hindered visibility. The conclusion was that these interrelated challenges, shaped by organizational conditions, limited inclusion of these crimes in Västerbotten’s statistics and situation reports. Clearer guidelines, education, and improved collaboration were recommended.