Syftet med studien var att undersöka hur den svenska kvällspressens språkbruk konstruerade narrativ kring skuld, oskuld och offerskap beroende på individers upplevda etnicitet. Genom en kritisk diskursanalys av två rättsfall – ett terrordåd och en skolskjutning – analyserades nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Fokus låg på hur språkliga val, såsom beskrivningar och narrativa strukturer, formade gestaltningar av gärningspersoner och offer. Analysen visade att gärningspersonerna skildrades på sätt som förstärkte etablerade diskurser: den muslimske terroristen som hotfull och den vite gärningsmannen som psykiskt sjuk. I rapporteringen om terrordådets offer reproducerades vithetsnormen genom en kulturellt neutral framställning. I skolskjutningen skildrades däremot de rasifierade offren som empatiska samhällsmedborgare, där mångfald framhävdes som något positivt. Studien visade att mediala gestaltningar både kunde reproducera och delvis utmana rådande maktstrukturer och diskurser kring etnicitet. 

The aim of this study was to examine how tabloid newspapers construct narratives of guilt, innocence, and victimhood based on individuals’ perceived ethnicity. Using critical discourse analysis and Fairclough’s three-dimensional model, we analysed news coverage from Aftonbladet and Expressen of two criminal cases – a terror attack and a school shooting. The analysis focused on how linguistic choices, such as descriptors and narrative structure, shaped portrayals of perpetrators and victims. Findings show that perpetrators were depicted in ways that reinforced dominant discourses: the ‘Muslim terrorist’ as threatening, and the ‘white perpetrator’ as mentally ill. In the terror attack, victims were framed through a culturally neutral lens, reflecting an invisible whiteness-norm. In contrast, victims of the school shooting – who were racialised – were portrayed as empathetic and socially engaged, with their cultural background positively highlighted. This demonstrates how media representations may simultaneously reproduce and partially challenge prevailing power structures and discourses on ethnicity.