Denna litteraturöversikt syftade till att sammanställa nordiska erfarenheter av medling vid ungdomsbrott och analysera dem utifrån reparativ rättviseteori. Studien visade att även om medling regleras i lag i samtliga nordiska länder, varierade tillämpningen beroende på hur samhället accepterar alternativa rättsmodeller. I praktiken påverkas graden av reparativt utfall av politisk diskurs, institutionell struktur, lokal förankring och aktörers kunskap. Medlingens ideal om lokal autonomi kolliderar ofta med retributiva rättssystem, vilket försvårar dess genomslag. I Sverige saknas idag en nationell samordning, vilket har bidragit till medlingens tillbakagång. I studien argumenteras för att en långsiktigt hållbar och rättssäker medlingsverksamhet i Sverige kräver central samordning, kunskapsspridning och att medlingen tillåts verka i en kontext som inte motverkar dess syften. Resultaten lyfter fram vikten av att förstå medling som mer än en metod; det är ett rättviseparadigm som kräver bred samhällelig förankring för att realiseras. 

This literature review compiled Nordic experiences of victim–offender mediation in juvenile crime and analyzed them through restorative justice theory. Although mediation is regulated by law across the Nordic countries, its implementation varies depending on societal acceptance of alternative justice models. Political discourse, institutional structure, local support, and awareness among the impacted parties influence the restorative outcomes. Mediation’s ideal of local autonomy often conflicts with retributive justice systems, limiting its impact. In Sweden, the lack of national coordination has contributed to the decline of mediation. The study argues that, specifically for Sweden, sustainable and legally secure mediation requires centralized coordination, knowledge dissemination, and a supportive context. The findings highlight mediation as more than a method; it is a justice paradigm needing broad societal support to be effective.