This thesis studies Cost of Poor Quality (CoPQ) at the case company Cytiva, operating within the life science and pharmaceutical industry. The aim is to contribute with input to the development of a tool for effective data collection, categorization, and continuous improvement. The Cost of Poor Quality represents a significant part of the company’s total expenses and negatively affects both the financial performance and product quality. The study analyzes the most common cost categories and their underlying causes and explores how collected data can be used to enable continuous improvements.

An abductive research approach was chosen to combine established theoretical models with empirical observations from a case study. Data collection includes both qualitative interviews and quantitative analysis of the company’s internal databases, with a particular focus on data from the year 2024 and four selected departments.

The results show that scrap, reprocessing, and zero yield are the largest cost drivers, with scrap representing more than half of the total Cost of Poor Quality. The main causes identified are human error, process variation, and equipment-related problems.

The study highlights the importance of implementing structured routines, improved process control, and regular equipment maintenance to reduce Cost of Poor Quality. By systematically analyzing and categorizing these costs, better conditions are created for the company to prioritize improvement efforts and optimize its processes, which in the long term may contribute to increased profitability and strengthened competitiveness.

Keywords: Cost of Poor Quality, Lean, Six Sigma, Risk Management

Detta examensarbete undersöker kvalitetsbristkostnader inom fallföretaget Cytiva, verksamt inom life science- och läkemedelsbranschen, med syftet att bidra med input till utvecklingen av ett verktyg för effektiv datainsamling, kategorisering och förbättringsarbete. Kvalitetsbristkostnader utgör en betydande del av företagets totala kostnader och påverkar såväl ekonomin som produktkvaliteten negativt. Studien kartlägger de vanligaste kostnadskategorierna och deras bakomliggande orsaker samt hur insamlad data kan användas för att möjliggöra kontinuerliga förbättringar.

En abduktiv metodansats har valts för att kombinera etablerade teoretiska modeller med empiriska observationer från en fallstudie. Datainsamlingen omfattar både kvalitativa intervjuer och kvantitativ analys av företagets interna databaser, med särskilt fokus på data från år 2024 och fyra utvalda avdelningar.

Resultaten visar att kassation, omprocessning och nollutbyte är de största kostnadsposterna inom kvalitetsbrist, där kassation står för mer än hälften av de totala kostnaderna. De främsta orsakerna är mänskliga fel, processvariationer samt utrustningsrelaterade problem.

Studien understryker vikten av att implementera strukturerade rutiner, förbättrad processkontroll och regelbundet utrustningsunderhåll för att minska kvalitetsbristkostnaderna. Genom att systematiskt analysera och kategorisera kvalitetsbristkostnader skapas bättre förutsättningar för företaget att prioritera förbättringsinsatser och optimera sina processer, vilket långsiktigt kan bidra till ökad lönsamhet och stärkt konkurrenskraft.

Nyckelord: Kvalitetsbristkostnader, Lean, Six Sigma, Riskhantering