Syfte: Syftet med denna studie är att analysera utvecklingen inom företags hållbarhetsrapportering i Europa mellan år 2018 och 2023. Studien undersöker industriföretag som är börsnoterade på den europeiska marknaden. Förändringar i rapporternas innehåll och omfattning bedöms utifrån tillämpade kriterier för rapporteringens innehåll och användningen av externa ramverk och rankningar analyseras. Studien syftar även på att identifiera förändringar i fokus bland olika hållbarhetsaspekter inom hållbarhetsrapporteringen.

Metod: Med en kvantitativ ansats har företagens hållbarhetsrapportering utvärderats utifrån 37 kriterier baserade på standarder från GRI, och innehållet har poängsatts enligt en fyrgradig skala. Därtill har företagens deltagande i externa hållbarhetsrankningar analyserats. Insamlad data har sammanställts statistiskt och visualiserats i tabeller och diagram.

Resultat och slutsats: Hållbarhetsrapporteringen har blivit mer omfattande och strukturerad mellan 2018 och 2023, och användningen av externa ramverk har ökat. Miljömässiga och ekonomiska aspekter har fått större vikt i rapporteringen, medan den sociala dimensionen har fått något minskat fokus. Företag inom EU uppvisar en något starkare utveckling än de utanför. Sammantaget indikerar resultaten att hållbarhetsrapporteringen utvecklats mot ökad standardisering och transparens i rapporteringen.

Examensarbetets bidrag: Studien framställer kvantitativ data för trender inom hållbarhetsrapportering och belyser hur rapporteringens fokus har förändrats mellan de valda årtalen.

Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning föreslås en användning av fler indikatorer, inkludera fler mätår samt analysera bransch- eller regionspecifika skillnader för att fördjupa förståelsen av drivkrafterna bakom utvecklingen inom hållbarhetsrapportering.

Aim: The aim of this study is to analyze the development of corporate sustainability reporting in Europe between 2018 and 2023. The study examines public industrial companies that are listed on European stock markets. It assesses shifts in the content and scope of the reporting based on a series of predefined criteria and analyses the use of external frameworks and rankings. The study also identifies changes in the focus placed on different sustainability dimensions in the reporting.

Method: Using a quantitative approach, corporate sustainability reports were evaluated against 37 criteria derived from the GRI standards and scored on a four-point scale. In addition, each company’s participation in external sustainability rankings was recorded. All data were compiled, statistically analysed, and presented in tables and figures.

Results and conclusions: Between 2018 and 2023, sustainability reporting became more comprehensive and better structured, with increased reliance on external frameworks. Environmental and economic aspects received greater emphasis, while the social dimension lost some prominence. Companies within the EU displayed slightly stronger progress than those outside. Overall, the findings indicate a trend toward greater standardisation and transparency in reporting.

Contributions of the thesis: The study provides quantitative evidence of trends in sustainability reporting and highlights how the focus of such reporting has shifted over the selected years.

Suggestions for future research: Future studies should employ additional indicators, cover more measurement years, and investigate industry- or region-specific differences to deepen understanding of the drivers behind the developments in sustainability reporting.