Syftet med denna uppsats är att redogöra för och beskriva de faktorer som forskningen funnit betydande och vilka kan komma att påverka individer till att radikaliseras. Frågeställningen som används berör dels vilka påverkansfaktorer som kan leda en individ till att radikaliseras, dels de likheter och skillnader som går att finna i materialet. Avgränsningar har legat på att behandla våldsbejakande extremism och radikaliseringsprocessen som fenomen. Huruvida individen tillhör någon specifik religion, grupp eller organisation läggs ingen vikt vid i uppsatsen. Fokuset ligger på de påverkansfaktorer i radikaliseringsprocessen som forskningen funnit vara betydande. Med litteraturstudiet som metod och med hjälp av hermeneutiken har relevant forskning inom ämnet undersökts för att belysa de påverkansfaktorer som kan leda en individ till att radikaliseras. Resultatet av studien visar att det finns flertalet olika faktorer som forskningen funnit betydande och som kan påverka en individ till att radikaliseras. Unga män utgör majoriteten av de individer som riskerar att radikaliseras. Personliga och materiella behov, viktimisering, upplevelser av trauma och destruktiva relationer är en del av de faktorer som lyfts fram och som ses som påverkansfaktorer.