Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare resonerade kring våldsutsattas

behov av stöd och skydd samt hur de beskrev sitt ansvar och sina bedömningar i ärenden

rörande skydd, boende och ekonomiskt bistånd. Studien genomfördes som en kvalitativ

sekundäranalys av gruppintervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten, insamlade inom

ramen för Nationellt centrum för kvinnofrids rapport En egen plats. Intervjumaterialet

analyserades med tematisk analys och tolkades utifrån en kognitions- och socialpsykologisk

förståelseram bestående av heuristiker, attributionsmönster och kognitiv dissonans. Resultatet

visade tre teman: våldsutsatta beskrevs återkommande som krävande eller otacksamma i

relation till erbjudna insatser, våldsrelaterade behov omformulerades till frågor om

individuellt ansvar och skälighet, och ett begränsat handlingsutrymme beskrevs ge upphov till

frustration och otillräcklighet i yrkesrollen. Studien synliggör hur kognitions- och

socialpsykologiska processer kan komma till uttryck i professionella resonemang om

våldsutsatta och bidrar med ett psykologiskt perspektiv på de bedömningsprocesser som

formar tillgången till stöd.

 The aim of this study was to examine how social workers reasoned about survivors' needs for

support and protection, and how they described their responsibility and decision-making in

cases concerning support interventions, through a qualitative secondary analysis of group

interviews collected within the National Centre for Knowledge on Men's Violence Against

Women's report En egen plats. The material was analysed using thematic analysis and

interpreted through a cognitive and social psychological framework comprising heuristics,

attribution patterns, and cognitive dissonance. The analysis resulted in three themes: survivors

were described as demanding or ungrateful in relation to the support provided, violence-

related needs were reframed as issues of individual responsibility and capability, and limited

discretion generated frustration and feelings of inadequacy in the professional role. The study

highlights how cognitive and social psychological processes may be expressed in professional

reasoning about intimate partner violence survivors and contributes a psychological

perspective on the assessment processes that shape access to support.