I lagtext sammankopplas deskriptiva rättsfakta till normativa rättsföljder. Därvid förekommer så kallade mellanbegrepp i stor utsträckning, vilka utgör bryggor mellan grunder och följder. Ett begrepp som bär på kännetecken av att vara ett mellanbegrepp är ’bruksvärde’ som stadgas i 12 kap. 55 § första stycket Jordabalken (1970:994) (”Hyreslagen”). Om parterna tvistar om hyrans storlek, ska hyresnämnden fastställa denna till ett skäligt belopp, vilket vanligtvis sker utifrån en allmän skälighetsbedömning baserat på lägenhetens bruksvärde, det vill säga utifrån dess kvalitativa egenskaper. Syftet med det här examensarbetet är att analysera om begreppet bruksvärde är ett öppet mellanbegrepp av typen aspekt som ingår i en kedja av flera mellanbegrepp såsom ’skälig hyra’, genom att tillämpa valda delar av teorin om mellanbegrepp. Vidare är syftet att visa hur aggregering av värdedifferenser mellan olika lägenheter med avseende på delaspekter för bruksvärde kan struktureras och visualiseras i syfte att underlätta bedömningen vid en bruksvärdesprövning. En bruksvärdesprövning genomförd i ett verkligt avgörande från Svea hovrätt har strukturerats och visualiserats med hjälp av aggregationsträd. Utgångspunkten är att hyresgästen och hyresvärden ska komma överens om hyresbeloppet, även fast de flesta hyror i praktiken förhandlas kollektivt mellan hyresvärdar och hyresgästorganisationer. I målet yrkade dock hyresvärden att hyran skulle fastställas till ett högre belopp än den hyra som gällde mellan hyresvärden och hyresgästen, med hänvisning till vad hyresvärden ansåg vara skäligt mot bakgrund av bruksvärdet. Totalt beaktades sex aspekter i bruksvärdesprövningen: geografiskt område, byggnadsår, ombyggnadsår, planlösning, standard och storlek. Aspekterna byggnadsår och ombyggnadsår används som proxy-aspekter för modernitetsgrad. Slutsatsen är att bruksvärde är ett öppet mellanbegrepp av typen aspekt som alltid kräver flera avvägningar på grundsidan för att avgöra om hyran anses skälig och därmed om följden - att fastställa denna hyra - är tillämplig. Dessa avvägningar innefattar bland annat bedömningar av huruvida olika lägenheter har samma bruksvärde med avseende på specifika egenskaper, såsom geografiskt läge. Av analysen framgår även att bruksvärde ingår i en kedja av flera mellanbegrepp och återfinns på grundsidan för skälig hyra.

In legislation, descriptive legal facts are linked to normative legal consequences. In this context, so-called intermediate concepts frequently occur, serving as bridges between grounds and consequences. A concept that bears characteristics of being an intermediate concept is ’utility value’, which is stipulated in Chapter 12, Section 55, first paragraph of the Swedish Land Code Act (1970:994) (”the Tenancy Act”). Where the parties dispute the amount of the rent, the Rent Tribunal shall determine it at a reasonable level, which is ordinarily done through an overall reasonableness assessment based on the apartment’s utility value, that is, its qualitative characteristics. The purpose of this thesis is to analyse whether the concept of utility value is an open intermediate concept of the aspect type that forms part of a chain of several intermediate concepts, such as ‘reasonable rent’, by applying selected elements of the theory of intermediate concepts. Furthermore, the thesis aims to demonstrate how aggregation of value differences between different apartments with respect to the sub-aspects for utility value can be structured and visualised in order to facilitate assessment in utility-value reviews. A utility value assessment conducted in an actual judgment of the Svea Court of Appeal has been structured and visualized using aggregation trees. The general principle is that the tenant and the landlord should agree on the rent, even though in practice most rents are negotiated collectively between landlords and tenant organizations. In the case at hand, however, the landlord sought to have the rent set at a higher amount than the rent that applied between the landlord and the tenant, arguing that such a level was reasonable in light of the utility value. In total, six aspects were considered in the utility-value assessment: geographical area, year of construction, year of renovation, layout, standard, and size. The aspects of year of construction and year of renovation are used as proxy aspects for the level of modernity. The conclusion is that utility value constitutes an open intermediate concept of the aspect type, always requiring multiple assessments on the factual side in order to determine whether the rent is to be regarded as reasonable and, consequently, whether the legal consequence – namely, the determination of that rent – is applicable. These assessments include, inter alia, evaluations of whether different apartments have the same utility value with respect to specific characteristics, such as geographic location. The analysis also shows that utility value forms part of a chain of intermediate concepts and appears on the foundational level of reasonable rent.