Aim: The aim of this study was to explore remote workers’ experiences of the importance of leadership for their job demands and job resources in relation to their mental health.

Method: A qualitative approach was used, with semi-structured interviews conducted with 12 white-collar employees working remotely at least three days per week. Data were analyzed using a qualitative content analysis, and the Job Demands-Resources model guided the interpretation of how leadership shaped job demands, job resources, and mental health.

Results: Leadership is perceived as central in shaping remote workers’ job demands and job resources in relation to mental health, functioning either as a balancing or a burdensome force. Balancing leadership, through operational and relational support and creation of sustainable conditions for remote work, can contribute to reduced job demands, strengthened job resources, and improve mental health. In contrast, burdensome leadership, characterized by monitoring, control and lack of support, can increase job demands, reduce job resources and impair mental health among remote workers.

Conclusion: Leadership appears central to how remote workers perceive their job demands and job resources in relation to mental health. Providing an employee perspective, the study contributes to occupational health science and offers practical implications for digital leadership.

Bakgrund: Efter COVID-19-pandemin har distansarbete blivit en etablerad arbetsform i tjänstemannasektorn, vilket förändrat förutsättningarna för arbetsmiljö och ledarskap. Samtidigt ökar den arbetsrelaterade psykiska ohälsan, vilket gör frågor om arbetskrav, arbetsresurser och ledarskap särskilt centrala. I distansarbete omformas dessa faktorer, vilket kan påverka distansarbetares psykiska hälsa och motiverar behovet av en fördjupad kunskap om ledarskapets betydelse i denna kontext.

Problemformulering: Tidigare forskning har huvudsakligen genomförts under COVID-19-pandemin och behandlat ledarskap och arbetskrav/arbetsresurser som åtskilda forskningsfält. I ett arbetsliv där distansarbete är etablerat behövs studier som förenar dessa fält, då ledarskapet är centralt för medarbetares arbetskrav och arbetsresurser. Detta kan bidra med kunskap som stödjer chefer i att utveckla strategier som främjar distansarbetares psykiska hälsa.

Syfte: Syftet med studien är att utforska distansarbetares upplevelser av ledarskapets betydelse för deras arbetskrav och arbetsresurser i relation till psykisk hälsa.

Metod: Studien antar en kvalitativ ansats där 12 medarbetare inom tjänstemannasektorn som arbetar på distans minst tre dagar per vecka deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och tolkades på latent nivå utifrån Job Demands-Resources-modellen för att belysa ledarskapets betydelse för arbetskrav, arbetsresurser och psykiska hälsa.

Huvudresultat: Resultatet visar att ledarskapet kan ha betydelse för distansarbetares arbetskrav, arbetsresurser och psykiska hälsa genom ett balanserande eller ett belastande ledarskap. Det balanserande ledarskapet, som innefattar stöd i det dagliga arbetet, relationellt stöd och skapande av hållbara förutsättningar i distansarbete, bidrar till minskade arbetskrav, stärkta arbetsresurser och främjande av psykisk hälsa hos distansarbetare. Det belastande ledarskapet, som innefattar övervakning och kontroll samt bristande stöd, bidrar till ökade arbetskrav, begränsade arbetsresurser och försämrad psykisk hälsa hos distansarbetare.

Slutsats: Studien synliggör ledarskapets centrala roll i hur distansarbetare upplever sina arbetskrav och arbetsresurser och hur dessa faktorer relaterar till psykisk hälsa. Genom att bidra med en ökad förståelse ur ett medarbetarperspektiv utgör studien ett unikt bidrag till arbetshälsovetenskapen och kan tjäna som praktisk vägledning för organisationer som strävar efter att utöva ledarskap i digital kontext.