Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.

Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.

Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.

Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.

Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen. Ett arbete har redan inletts gällande denna fråga, och den reglering som kommer att implementeras är central motpartsclearing. Utifrån min undersökning framgår även att samtliga respondenter anser att kreditderivat som finansiellt instrument har spelat en avgörande roll i fråga om finanskrisens uppkomst. Dock finns det skilda åsikter gällande i hur stor utsträckning instrumentet har åsamkat skada och på vilket sätt. Regleringen av kreditderivat kan beskrivas utgöras av en ramlagstiftning, delvis på grund av instrumentets expansiva utveckling som ej möjliggör detaljregleringar. Vilket får till följd att utrymme finns för aktörers idérikedom gällande utvecklingen av dessa instrument. Genom Finansinspektionens olika föreskrifter tillsammans med det speciella tillstånd som myndigheten ger ut, regleras kreditderivat. Även genom de regelsamlingar som FAR ger ut årligen inom värdepappersområdet skapas normer som blir branschpraxis gällande kreditderivat.