Bakgrund: Verksamhetschefer, sjuksköterskor, utvecklingsledare och kostombud har påbörjat ett förbättringsarbete gällande kosten på ett särskilt boende för äldre i en mellansvensk kommun. Syftet: Att beskriva omvårdnadspersonalens uppfattning om förbättringar, försämringar samt inflytande gällande måltidsmiljön, efter att riktlinjer kring kosthållningen införts. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Tjugofem omvårdnadspersonal intervjuades om sina uppfattningar. Resultat: Det framkom i studien att omvårdnadspersonalen till största del uppfattade att förbättringar skett kring kosthållningen efter införandet av de nya riktlinjerna. Omvårdnadspersonalen uppfattade att det hade påverkat de äldres vardag positivt genom: trevligare måltidsmiljö, hälsosammare och godare mat, kortare nattfasta samt ökat självbestämmande för de äldre. Det som uppfattades negativt var att det nya arbetssättet uppfattades som stressigt för viss personal på grund ökad disk och längre måltider. Flertalet av omvårdnadspersonalen uppfattade att de inte varit delaktiga i utformningen av riktlinjerna och det fanns svårigheter att få all personal till att arbeta enligt riktlinjerna. Slutsats: Författaren menar att denna studie har visat att det går att utföra förändringsarbete med gott resultat.

Background: In one district of Sweden, improvements in the diets of the older people in a nursing home are being implemented by staff.  The staff included managers, nurses, dietary assistants and development workers. Aim: To explore nursing assistant perceptions of the advantages, disadvantages and influence around the meal environment after implementing new guidelines. Method: A descriptive design with a qualitative approach Twenty-five nursing assistants were interviewed about their perceptions. Results: It was found that the perceptions of the majority of the nursing assistants’ were some improvement in the wake of the new dietary guidelines. Furthermore, it was reported that the guidelines had appeared to affect the elderly in a positive fashion by improving the meal time environment, by providing healthier and better quality food, shortening the period between meals at night and increased their autonomy. The disadvantages of the new guidelines were that some staff found the new approach stressful owing to an increased amount of cleaning and longer meal times. In addition, the majority of staff felt that they were not included in the creation of the guidelines and there were also difficulties in implementing them across all staff members. Conclusion: According to the author this study shows that it is possible to work for change to the better in the care for older people.