Uppsatsen handlar om den information som företag skall lämna ut angående nedskrivningsprövningen av goodwill enligt IAS 36 p 134 på årsredovisningen. Alla svenska börsbolags årsredovisningar granskades genom användningen av en checklista där bolagen fick ett antal poäng beroende på hur mycket information om nedskrivningsprövningen av goodwill de lämnade ut. Resultaten av granskningen av årsredovisningarna blev den beroende variabeln som sedan analyserades för att se om det fanns något samband med de oberoende variablerna omsättningen, storleken på revisionsbolaget och soliditeten. De oberoende variablerna testades också tillsammans med den beroende variabeln genom en multipelregressionsanalys. Dessutom testas en hypotes om att företagen är dåliga på att lämna ut information enligt IAS 36 p 134.

Enligt tidigare forskning har företagen varit relativt dåliga på att följa IAS och det påverkar världens redovisningsharmonisering på ett negativt sätt. Det är viktigt att årsredovisningarna genomsyras av de kvalitativa kriterierna, jämförbarhet, tillförlitlighet och relevans, så att intressenterna kan använda de på rätt sätt.

Resultaten av undersökningen visar att företagen är dåliga på att följa standarden IAS 36 p 134, de fick ett medelvärde på 6,055 av 17 möjliga poäng.

Dessutom fanns det inget samband med mellan den beroende variabeln och omsättningen och storleken på revisionsbolaget. Men anmärkningsvärt nog så fanns det ett samband mellan den beroende variabeln och soliditeten. Multipelregressionsanalysen indikerade att det inte fanns något signifikant samband mellan den beroende variabeln och de tre oberoende variablerna tillsammans.