Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna. De första resultaten tydde på ett samband mellan historieintresse och konsumtion av historia på fritiden, mellan historieundervisning och historieintresse, samt mellan funktionalistisk historiesyn och historieintresse. Efter kritisk granskning av stickprovets representativitet, tolkning av resultaten, samt jämförelse med tidigare forskning var de viktigaste slutsatserna:Vid gymnasiets början var eleverna historiesyn övervägande intentionalistisk. Historieintresserade elever, särskilt de som konsumerade historia via Internet på sin fritid, tenderade att få en mer funktionalistisk historiesyn under skolgången. För elever med ett svagt historieintresse gällde det motsatta. Detta oavsett elevens bakgrund och antalet historiekurser i gymnasiet vilket däremot påverkades av historieintresset. Slutligen tenderar historieintresserade elever att konsumera mer historia på sin fritid.