Trots mångårigt riskeliminerande arbetsmiljöarbete drabbas 20 % i Sverige årligen av arbetsrelaterade fysiska och/eller psykiska besvär. Många orkar idag inte arbeta fram till pensionsåldern. Den demografiska utvecklingen medför dock att vi kommer att behöva arbeta längre än i dag. Det traditionella arbetsmiljöarbetets risktänkande har lärt oss hur arbetet inte skall vara. Risktänkande är en nödvändig kunskap för att förhindra ohälsa men otillräckligt i ett omstrukturerat arbetsliv där nyckelfaktorerna för framåtskridande är motivation, samarbete och kreativitet. Undvikandet av exponering för negativa förhållanden leder heller inte alltid till en positiv situation då positiva tillstånd ofta är något kvalitativt annorlunda – inte bara det omvända. För att nå ett hälsomässigt hållbart arbetsliv är det troligt att det behövs insatser från flera olika håll och av olika typ. Under särskilt det senaste decenniet, har ett främjande perspektiv utökat arbetsmiljödiskursen. ”Främjande faktorer” i arbetet antas främja både individens fysiska och psykiska hälsa och företagets konkurrenskraft och lönsamhet och därmed ge ”friska” företag/verksamheter. Vilka faktorer som verkar hälsofrämjande, liksom hur en organisation skall arbeta för att främja hälsan hos anställda och samtidigt gynna en affärsmässigt sund verksamhet, är dock ännu i sin linda. Med utgångspunkt från det s.k. GodA-projektet kommer detta att diskuteras.