Då barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar i dagens förskolor startade en mellansvensk kommun ett projekt vars syfte var att öka pedagogers kunskaper kring ämnet samt utveckla och förbättra de kommunala förskolorna. Syftet med denna studie är att göra en delutvärdering av kommunens projekt ” En hälsofrämjande förskola – utvecklande förhållningssätt” för att granska projektets syften och mål är på väg att uppnås eller har uppnåtts.

Studiens metod är influerad av kvantitativa studier och empirin bygger på enkäter som sedan sammanställdes samt analyserades och tolkades utifrån bland annat Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010) samt relevant litteratur. Datainsamlingen skedde med enkäter till kommunens alla förskolechefer, specialpedagoger och pedagoger. Enkäterna var formulerade med både strukturerade och ostrukturerade frågor.

Resultatdelen är uppdelade i fem kategorier; Värdet av kunskaper, Perception kring delaktighet och den fysiska miljön, Uppfattningar om förtydligande arbetssätt, Uppfattningar om kulturell och språklig bakgrund samt Förberedande verksamhet.

Resultaten indikerar på tydliga skillnader i svaren mellan de olika arbetsgrupperna, där förskolecheferna och specialpedagogerna i stor utsträckning delar samma syn på projektets förlopp till skillnad mot pedagogernas.

Studien avslutas med en diskussionsdel där studiens metod samt resultat diskuteras. Hur kommer det sig att svaren skiljer sig åt så pass mycket mellan de olika arbetsgrupperna? Påverkar arbetspositionen informationsflödet angående projektet? Forskning säger att miljön i förskolan är oerhört viktig, stämmer detta med resultaten i studien? Dessa frågor och mer diskuteras. Studien avslutas sedan med en slutsats där det bland annat framkommer att AKK, bildstöd och teckenstöd är återkommande arbetssätt som de arbetar med, att svaren skiljer sig åt mellan de olika arbetsgrupperna samt att projektet har en lång väg kvar till att uppnå vissa av sina mål.