Background: Chronic neck pain is a problem that may be prevented and treated by physical activity. Little is known about effective interventions to increase physical activity in workers with neck pain.

Objective: To evaluate the effects of an intervention aimed at increasing physical activity among workers with chronic neck pain.

Design: A 10-week randomized controlled study in a population of 35 (intervention n= 19, control n= 16) workers. Physical activity was assessed using a tri-axial accelerometer pre and post the intervention.

Outcomes: Daily steps, metabolic equivalent, proportions of time spent sitting/lying, standing and walking, and sit-to stand transitions. Linear mixed model was used to analyze the intervention effect (group × time) adjusted for the baseline value for each outcome.

Results: There was no significant intervention effect on steps, metabolic equivalent, walking or sit-to stand transitions. There were significant intervention effects on decreased time spent sitting/lying (p=0.010) and increased standing (p=0.017).

Conclusion: No differences between intervention and control groups were found in parameters of total physical activity. However sedentary time decreased substantially in intervention group and was replaced by standing time. Larger studies using objective assessments of physical activity and sedentary behavior, investigating the effects of changes in PA and sedentary behavior on pain and health outcomes, in a working population with chronic neck pain are recommended.

Bakgrund: Kronisk nacksmärta är ett problem som kan vara möjligt att förebygga och behandla med fysisk aktivitet. Det finns begränsad kunskap om effektiva interventioner för att öka fysisk aktivitet hos arbetstagare med nacksmärta.

Syfte: Att utvärdera effekten av en intervention riktad mot att öka fysisk aktivitet hos en grupp arbetstagare med kronisk nacksmärta.

Design: En 10 veckors randomiserad kontrollerad studie i en population av arbetstagare med kronisk nacksmärta, n= 35 (interventionsgrupp n=19, kontrollgrupp n= 16). Fysisk aktivitet mättes med triaxiell accelerometer före och efter interventionen.

 Utfallsmått: Antal steg per dag, metabolisk ekvivalent, förändringar i proportionerna mellan tid i sittande/liggande, stående och gående och antal uppresningar från sittande till stående.

Resultat: Det fanns ingen signifikant interventionseffekt avseende steg, metabolisk ekvivalent, tid i gående eller antal uppresningar från sittande. Tid i sittande/liggande minskade signifikant (p=0,010) och tid i stående ökade, också signifikant (p=0,017).

 Slutsats: Det fanns ingen skillnad mellan grupperna i total fysisk aktivitet. Däremot minskade tiden i sittande/liggande markant och ersattes av tid i stående. Större studier med objektiva mätningar av fysisk aktivitet och stillasittande beteende som också undersöker effekter av förändringar i fysisk aktivitet på smärta och hälsovariabler bland arbetstagare med kronisk nacksmärta rekommenderas.